Aftonbladet – 18 oktober 1870, sida 2

i j j Isteins destination till Syd-Frankrike, utan I både till betäckning af belägringshären vid Paris och till upprätthållande af förbindelsen Vid större delen af de ofvannämnda afllig enden cernerade fästningarna äro endast!Bo betydliga stridskrafter sammandragvoa, hvilka id tuodom knappast äro tillräckligt stora förTo tt försvara sina ställningar mot utfall från esättningarnas sida. Endast få af dem hafva li; I ittills blifvit beskjätna, Hvilkat d 18 bär sin ep rönd iflendens brist på disponibelt belägringslin rtilleri, dels visserligen också i den ringaioc ytta besittningen af dessa fasta platserltio kulle bafva för preussarne. Först när Metz de allit i deras händer, är det af vigt för demsk utt också hafva Thionville, Montmödy, Meleg icres och Soissons, för att hafva till sitt phyv örfogande den jernväg, som leder från Saaraf icken öfver dessa punkter och Metz. Det spörjes nu äfven, att man skall vidtaga (e sraftiga åtgärdef möt ötstnämnda fästhingar. )b; som väl knappast skola kunna göra någoti st betydligt motstånd. te Afven Metz skall, enligt hvad det berätfö tas, inom kort blifva beskjutet. Hälften afsi det vid Strasbourg begagnade belägringsartilleriet lär till detta ändamål vara ditfördt. ki Helt säkert skall marskalk Bazaines ställ-he ning derigenom försämras, emedan ett bom-k bardemenrt lätt kan förstöra. so del äf hansde änou återstående förråd. För öf igt fortfar derne general att vara trogen sitt system att ki oupphörligt göra stora utfall sådant som detS ban ännu den 7 Okt. företog i nordvestligh riktniog mot Voippy. Vi hafva redan förutst uttalat, att vi icke riktigt kunna fatta ändamålsenligheten af dessa företag; Sådana d ständigt förnyadö med störfe truppmassoru företagnå frattiryckanded, söm hvär gånglno v t slutå med återtåg, synas oss böra inverka skadligt på truppernas hållning, emedan dessa slutligen kunna börja tro, att meningen är att tilltvinga sig fördelar, som man dock icke är sarne genom de ständiga allarmeringarne; men detta kunde lika väl åstadkommas genom att oafbrutet utskicka mindre detachementer i olika riktningar. Till slut finner man sig frestad att antaga, att Bazsines ope s rationer Väsöntligast företagas med hänsyn på s framtiden, På det man icke skall kunna fö-s rebrå honom, att han lemnat någonting oförIn sökt för att slå sig igenom. Frågan, huru-j2 vida detta skall kunna lyckas honom, tro vi ! 8 d a i (0 Db i stånd att uppnå. Helt visst oroas preus-jd t a v oss böra besvara nekande. Då bans arme na utan tvifvel smultit tillsammens till högst 75,000 man, kan det, i betraktande af de återstå bågdt tvifvel i dett Känseende, Och i till och med om vi antaga, att en 30.000 man stark här från Loire skulle kunna rycka It fram till undsättning, skulle dock utgången. : då de två franska härarne i föreniog kom-lt me att kämpa mot en tysk styrka af roinst I! 200,000 iman, alltid bliva särdeles tvifvelaktig. Vi bortse härvid alldeles från den omständigheten, att den mot Syd-Frankrike under : l ! ÅL l : fasta ställningar prenssarne intagit; knappast 0 Falkenstein frainryckahde hären sannolikts skalle hindra Loirearmbna att gå mot porr. De under general Falkensteins kommando stälda trupperna bestå af den badensiska divisionen, gardeslandtvärnsdivisionen och en reservdivision, hvilka tillsammans utgjorde belägriogshären vid Strasbourg, samt slutligen af den nyupprättade 14:e armökåren, tillsammans minst 80,000 man. Man har sagt, att denna styrka skall vara bestämd till ett tåg mot södfa Frankrike. I sådant fall måste man qvarlemoa en atdelning på 20,000 man till Elsass besättande. Det kanl: till och med sättas i fråga om detta antal: skulle vara tillräckligt, och om än så vore, l: skalle det förekomma oss något vågadt att: med en så ringa styrka som de äterstående 60,000 man företaga en sådan expedition,: om dst vemligen eger någon grund, att äf-. ven vid Rbone en fransk arme håller på att bildas, och detta kan icke vara gripet ur iuften, isyonerhet som det nu bekräftar sig att det verkligen fianes en bär bakom Loire, . hvilket man en tid bortåt betviflade. Vi anse dessa franska trupper särdeles väl egnade till det lokala törsvaret, således till försvar af Loiretrakten och Lyon; men vi tro mindre på deras lämplighet att företaga en diversion i ryggen på de vid Metz och Paris stående tyska armberna, till och med om båda de franska sydarmåerna förenades. Om i sådant fall storhertigens af Mecklenburg armå, som står i nejden at Rheims, förenade sig med Falkensteins, skulle denna utan tvifvel vara stark nog att hålla fransmännen i schack. . ; Vi tro, som sagdt, icke riktigt på Falkenantaga sparare, att han skall intaga en ställning vid Troyes alldeles idikhet med den 13:e armökårens ställving vid Rheims, nemligen med Tysklavd. Troyes är i sådant hänselende en mycket vigtig :punkt, emedan det ligger vid dena från Toul först i sydlig och Å j j L Å b b Å b Itioner i nordvestra Frankrike t. ex. mot .Jannat utseende. Efter denna tilldragelse .lrike vara törsäkrad mot anfall. , i Seinen från Genzevilliers till Sövres. Den sedan i vestlig riktning mot Paris löpande jernvägen, och preussarne således genom dess besättande skulle få till sin disposition två nästan parallelt löpande banor. Vi tro icke heller, att prenssarne för närvarande skola företaga några större expediHåvre eller Lille. Genom intagandet af Metz skalle emellertid sakerna snart få ett helt skulle knappast mera någon punkt af FrankVända vi oss nu till sitaationens brännpunkt, Paris, så hafva de tyska trupperna der intagit följande ställningar: Den 5:e preussiska armåkåren står längs innehar den vidsträcktaste och öfverbufvud Idea vigtigaste positionen. En stor del af fästningsartilleriet lär säkerligen här vara samladt, för att användas på skansarne vid : Gennevilliers, Montretout, Lanterne de Diogone och Sövres. Vi förmoda, att en af de baierska kårerna tjenar till reserv för denaa Iställning, som i hög grad hotar Paris. Till höger om 5:e kåren stå bairarne, nemmorsan se RNE INSETT EKENS plats, der händelsen tilldrog sig, låg ensligt och hade äfven vid dagsljus ett vildt och ödsligt utseende. Så var äfven händelsen