Aftonbladet – 8 oktober 1870, sida 3

HCDS VELA. (FONS.) Åk Ytterligare om 1867 ärs drätselrevision. Till Redaktionen af Aftonbladet. I den ryktbarvordne 42 af berättelsen öfve drätselnämndens första afdelnings förvaltning å 1867 läto revisorerne i mera än genomskinliga or dalag förstå att misshushållning egderum med sta tens medel. De grundade då detta hufvudsakliger på de tabeller de vidfogat berättelsen, och den : 42 8 gjorda sammanställningen af de i tabellern: upptagna siffror. Nuhafva de emellertid, att döm: af en med f. d. revisor undertecknad artikel i ede1 tidning för förra lördagen, gjort en märkbar front förändring, tydligen förorsakad deraf, att löslighe ten och oriktigheten af en del bland dessa tabelle: blifvit klarligen ådagalagda. Nu skola de 42 an märkningspunkterna mot 1:sta afdelningen och de 14 mot 3:dje afdelningen utgöra det egentliga stö det för beskyllningen. Onekligen är det ett ganska aktningsvärdt antal som representeras af dessa 56 anmärkningar, hvilkt ock hafva en förunderlig lifskraft, ty om aftoner slagtas de för att nästa morgon stå lika krya Pp Huruvida alla dessa anmärkningar, äfven om de vore grundade, skulle kunna rimligtvis användas såsom bevis på bristande sparsamnet, är en annar fråga, som f. d. revisorn visligen undvikit att be svara. Icke kan man gerna tro, att den kunde få någon med sig, som ville påstå att större sparsamhet hade blifvit iakttagen, t. ex. om drätsel: nämnden med fullständigare anteckningar i kanter försett sina protokoll, om planteringar anbragts å f, d. Kirsteinska trädgården för att efter några år förstöras, då platsen skulle ordnas för jernvä gens behof, om kassörskontoret vid stadens auktionsverk hållits öppet mellan 11 och 2 i stället för mellan 10 och 2 på dagen, om den myndighet, som har gatuläggningsväsendet om hand, företagit sig att sysselsätta de fattiga med hemslöjder, om en urinkur icke uppsatts på Tadugärdslandstorg såsom en alltför öppen plats, men dylika kurar i stället anbragts å Brunkebergstorg, slussplanen och Södermalmstorg; om gångbanor öfver markens plan anbragts å Riddarhustorget och Gustaf Adoifs torg, eller om åtgärder vidtagits för Helgeandsholmens ordnande och staden åtagit sig en densamma ej åliggande skyldighet att anskaffa ny plats för hofstallet. Nära hälften af anmärkningarne röra alldeles icke stadens finansiella ställning och bland de öfriga är det öfvervägande flertalet af högst ringa inflytande på denna ställning. Massan af anmärkningar bevisar således intet. AnrmärkDiogarne skola vägas, icke räknas, och insändaren är för sin del öfvertygad, att den, som opartiskt tager del af anmärkningarne och de deröfver afgina förklaringar, skall finna de flesta bland de förra för lätta och de tänkvärda bland dem nästan alla beröra frågor, som oaktadt revisorerne velat gifva sig sken af att vara deras första upptäckare, långt för detta varit föremål för kommunalmyndigheternas allvarliga uppmärksamhet och i sinom tid nog skola finna sin lösning. F. d. revisorn berör vidare förhållandet med aflöningsstaterna på ett sätt, som fordrar några ord till genmäle. Första afdelningens stat är från och med år 1869 så uppstäld, att den egentliga staten är ordnad efter de olika embetsverk eller inrättningar, utgifterna eiler inkomsterna afse; inom hvar och en af dessa afdelningar äro utgifterna och inkomsterna ordnade efter sin natur med titlar som genomgå hela staten. En utgiftstitel af sistnämnda slag är löner, arvoden och dylikts. Vid slutet af staten fiunes en öfversigt med utgifter och inkomster ordnade efter sistnämnda titlar. Det är i denna öfversigt, som löner, arvoden och dylikt för drätselnämndens första afdelning finnas i 1870 års stat upptagna med 663,421 rdr 30 öre. Men af det bär anförda är klart, att denna summa angifver alla löneförmåner på aldelningens stat, d. v. s. dem som Pg icke endast till afdelningens egna tjenstemän och betjente, utan äfven till de embetsoch tjenstemän samt betjente, hvilka ioke lyda under afdelningen, utan blolt hafva sina löneinkomster på dess stat. Till dessa höra bland andra öfvergtäthållaren, underståthållaren, magistraten, polisen, fångvårdsstaten och kronouppbördsverket, I 1867 års stat var det här omförmäldg systemet ej ännu till alla delar följdt, utan voro der under titel aflöning följande belopp utörda: Ordinarie utgifter (sidd. H145: Magistraten (inberäknadt öfver -d OCh Stade mäktigos oxpadili . ..almäktiges exDrätselDA ens första afdelnings tjenstemän och betjente . 157,800 Extra vaktmästare för tjenstgöring. 4,200. Pensioner och löner på indragningsstat... 20,000. Enkeoch pupillkassan vid stadens embetsverk nn 1,500. Tillfälli 10 si : Arvoden och löneförbättringar åt drätselverkets tjenstemän och betjente. N 31,300. Annan tillfällig aflöning . hvadan under titeln aflöning i staten funnos uppförda rdr s......ssssssessesss00 2 sasersennnnn 287,105. I det officiela räkenskapsutdrag, som stadskamreren lemnat till revisorerna, men hvilket de icke, i likhet med föregående års revisorer delgifvit stadsfullmäktige, hvarför afdelningen blef nödsakad att vid sin förklaring foga en afskrift deraf (sidd. 141—148), i detta utdrag fanns under aflöning uppfördt ett utgiftsbelopp af 272,142 rdr 17 öre, tydligen motsvarande de poster, hvarför i staten anslagits 287,105 rdr, hvilket vid den allra flyktiaste blick i hufvudboken kunde hafva blifvit klart ör revisorerna. Också fanns i det utskrifna exemplaret af en bland revisornas tabeller sistnämnda summa för år 1867 jemte på höft utplockade delar af förutnämnde 663,421 rdr 30 öre ur 1870 års stat ursprungligen sammanförda under den riktiga titeln aflöning, men revisorernas ordförande var ej nöjd dermed, utan han förändrade met egen hand denna titel till aflöningar åt de till 1:a afdelningen hörande tjenstemän och betjente, hvilken titel ock återfinnes i den tryckta tabellen (sid. 80), att dylika justeringar äro obehöriga, ligger för öppen dag. Det försvar för en sådan åtgärd, som förmodligen varit afsedt med f. d. revisorns yttrande, att det synes ejsaf räkenskapsutdraget, att aflöningen utgått till andra än afdelningens tjen) Dessa har f, d, Revisorn alldeles förbisett.