Aftonbladet – 8 oktober 1870, sida 3

TLADCUCI SKUNC JjCmMtiCc UC JD anlllarkKnDinpgarna CIS f. d. revisorns påstående kunna fortfarande tjena till stöd för beskyllniogen om bristande hushållning, ty af 11 tabeller äro de vigtigaste, 6 till antalet, lemnade utan anmärkning, och de gjorda anmärkningarna skulle vara dels småaktiga och obetydliga, dels oriktiga. Nu är dock till märkandes, att af de 6 icke kritiserade tabellerna 4 beröra tredje afdelningens verksamhet, mot hvilken afdelning dessa tabeller icke begagnats såsom motiv för beskyllning om misshushållning, att af dessa 4 tabeller 3 äro af samma natur som de till granskning upptagna tab. 2 och 3, således ej vigtigare än dessa och den 4:de handlar om det i f. d. revisorns ögon för frågan om misshushållningen vigtiga ämnet — antalet vattenkastare och urinkurar. Den femte tabellen (n:r 7) kunde förtjena sitt eget kapitel och utgör i sjelfva verket ett godt exempel derpå, huru en tabell icke bör uppställas, då der räkenskaperna för en del af kommunalförvaltningen jemföras med hela stadens utgiftsoch inkomststat, och till ytterligare jemförelse uppställas skulderna för en ännu mindre del af förvaltningen; och då den omställning af staterna, som i tabellen egt rum, skett efter olika grunder för de särskilda åren m. m. dylikt, som skulle blifva allt för vidlyftigt att här upptaga. Su denna tabell af afdelningen lemnats i sitt värde beror, enligt hvad dess förklaring utvisar, derpå, att afdelningen icke haft tillgång till öfriga afdelningars och motsvarande äldre myndigheters räkenskaper, men i allmänna ordalag inJägges en reservation mot denna tabell. Mot den sista tabellen eller den, som handlar om resultatet af kronouppbördsstämmorna, kan icke någon anmärkning med fog framställas. Angående de slutsatser, som af der uppförda siffror dragas, mera här nedan. Det bevis f. d. revisorn framdrager för påståendet om oriktiga anmärkningar lär svårligen hålla streck. Afdelnvingen hade anmärkt, att under titeln stadens Panda försäkring kontor, på hvilken titel i en tabell fanns uppförd för år 1867 en inkomst af 4500 rdr, icke blifvit i samma tabell upptagen någon inkomst under år 1870, oaktadt beloppet fanns i staten och ej blifvit afräknadt från motsvarande utgifter i tabellen. Den egentliga anmärkningens riktighet kan f. d. revisorn ej bestrida, men invänder att beloppet ej, såsom afdelningen ragt, finnes upptaget för 1867. Nu är dock att märka, att det visserligen ej finnes å inkomstsidan utsatt, men väl från utgifterna afdraget, hvarför det klan drade uttrycket, om än något oegentligt, dock icke är oriktigt. Denna jemte ofvannämnde felaktiga enmärkning angående handelsoch sjöfartsnämnden är så när som på en erinran om en saken ej inverkande misskrifning på ett årtal i beredningsutskottets utlåtande det enda bevis, hvarmed f. d. revisorn gittat styrka sitt påstående om begångna misstag. Men, menar han, I hafren varit småaktiga i eder kritik, ja, om enda anmärkningen mot en tabell varit, att en pos på 514 rdr 97 öre ej blifvit upptagen, hade denna beskyllningen varit riktig, men nu handlar det sig om att i denna tabell hvarjehanda verkliga inkomstposter om tillsammans 128,514 rdr 97 öre uteslutits, hvaremot 2 poster, tillhopa 14,618 rdr, dubbelt upptagits; samt att revisorerna eller deras ansvaring för att få slutsumman att gå ihop skapat en inkomsttitel med den nästan humoristiska benämningen utgifter af diverse slag under åtskilliga titlar i budgeten. I motsvarande utgiftstabell är den egendomliga metoden i ändå större skala tillämpad. Så förhåller det sig med småaktigheten Hufvudanmärkningen mot dessa begge tabeller har dock varit, att det är i högsta grad vilseledande att med kapitalräkningen i en hufvudbok, motsvarande hvad i handelsverlden kallas ett vinstoch förlustkonto jemföra en utgiftsoch inkomststat d. v. s. ett kassaförslag, och detta hafva dock revisorerna gjort (sid. 52), och deraf dragit sina för stadens förvaltande myndigheter förnärmande slutsatser. F. d. revisorn tal derom, att mot slutsummorna i dissa tabeller icke gjorts någon anmärkning är derförett fåviskt tal, så mycket hellre som den på sista tiden i staterna och räkenskaperna genomförda principen att införa bruttobeloppen af inkomster och utgifter, i stället för nettobeloppen gör en ensamt på slut. summor grundad slutsats ytterst vansklig. Men, menar f, d. revisorn, de ständigt ökade kommunalskatterna och de af ofvannämndz tabell ådagalagda svårigheterna för stadens ix,yånare att utgöra dessa skatter samt de ständigt ökade skuldsummorna de må väl bevisa, att misshusåållning eger rum. fven här fruktar insändaren. att f. d. revisorn dragit sina slutsatser nog hastigt. Stegringen af kommunalskatterna kan bero på många omständigheter. — Förbättrad gatläggning, lyshållning, sjukvård, af tidsomständigheterna med nödvåndighet FöraNad tillökning i utgifterna för fattigvård m. fl. sådana nyttiga eller nödiga utgifter fordra större skattebidrag, utan att man derför är berättigad påstå, att de, som handhafva kommunens medel, slösa med dessa. Minskade inkomster hafva samma verkan, Med år 1863 beröfvades staden genom riksdagens beslut en inkomst, stämpelafgift, som under de sista fem åren, den utgick, gaf i bruttoinkomst mera än 50,000 rdr om året. Kommunens samtliga bruttoinkomster af afgifter utaf handel och sjöfart uppgingo år 1863 till nära 855,000 rdr, men hafva sedandess nedgått till i runda tal 734,000 år 1864, 741,000 rår 1865, 714,000 rdr år 1866 och 684,000 rdr år 1867. Först år 1868 stego de något, nemligen till omkring 747,000 rdr. Den på sista tiden genomförda likställighet i kommunalutskylder emellan borgerskapet och husegare å ena samt stadens öfriga invånare å den andra sidan, har ock i icke obeyalig mån bidragit till ökade kommunalutskylder för dessa senare. Andra artikelns bevillning för Stockholm har influtit i runda tal med 340,000 rdr ir 1865, 327,000 rdr år 1866, 319,000 rdr år 1867, 295,000 år 1868 och 315,000 rdr år 1869. Då denna vevillning, sålunda under sista tiden nästan år för År nedgått, har detta varit en bland de icke minst bidragande orsakerna dertill, att den på samma vevillnivg grundade kommunalskatten måst höjas. Men orsakerna till bevillningens fallande och komnunalskattens derpå beroende stegring lärer icke kunna sökas ensamt, ja ej ens till hufvudsaklligaste delen i de skattdragandes oförmåga att utgöra skatterna, allraminst lärer, vid det förhållande, att mången som har både vilja och förmåga att erägga sin skatt, underlåter, ofta af beqvämlighetsa käl, att betala på uppbördsstämman, den om, ordale tabellen kunna utgöra något tillförlitigt bevis i letta hänseende. Om de, hvilka bätte veta, begagnale sitt inflytande öfver de Tamndre kunnige för att lagalägga, att skatter, till staten och kommuren icke äro amn. än en skälig ersättning för injnina 15 nåner, i stället för att man nu alltför AA Tal och skrift drifver satser, hvilka beforura benägenheten att, oaktadt förmåga, undandraga sig att bidraga till de allmänna utgifterna, skulle snart ett mera tillfredsställande resultat i afseende å dessa skatter ernås. Med ett ord, att af kommunalskatternas höjning utan vidare draga slutsatsen om misshushållning med kommunens medel kan icke betecknas annat än såsom ett lättBinnigt förfarande. De stora skuldsummor, hvarmed revisorerna och efter dem f. d. revisorn skyldrat, lära icke heller få, oberoende af alla öfriga omständigheter, åberopas såsom bevis i den antydda syftningen. De hafva ensidigt framhållit giva d beloppen; utan att fästa en lika stor uppmärksamhet vid tillgångarne. Den sista December 1868 hade drätselnämndens första afdelning, som har stadens finansväsende om hand, i sina. böcker uppförd en kapitalskuld vf i rundt tal 7,231,000 rdr; men å andra sidan hade afdelniogens inneliggande räntebärande skuldsedlar och obligationer för omkring 1,968,000 rdr, på uppoch afskrifning och depositionsräkning nsatta 109,000 rdr, i pantlåneinrättningen mot 6 orocent ränta nedlagde 1,033,000 rdr, hvarjemte len till nämndens tredje afdelning förskjutit, hufrudsakligen för vattenledningens utsträckning och ullkomnande 559,000, samt lemnat andra kommuens förvaltande myndigheter, hufvudsakligen i ragga färalrntt för tillfällat IN NAMN pdeR — A fd ran