Aftonbladet – 5 oktober 1870, sida 2

Det har sedan någon tid berättats, att f. d. kejsaren ämnvade i ett manifest redogöra för sin ställning till den nuvarande sita ationen i Frankrike och Europa. Detta av: stycke har nu äfven, efter hvad an i or vt telegram NN pk Rett dax — och meddelas a å ? vvst0gArNd, Det är adresscradt till ko7 ungen ar Preussen. Naptlecn skal aer förklara, att han finber Big i:sin och sir dynastis öde, öm Frankrike derigenom bättr lyckas fördrifva den utländska invasionen Derefter upprepas det redan vid Sedan gjorda häståaddet att ej ban, utan nationen bär skulen för kriget. Han finner provisoriska regeringen ha handlat på ett Frankrike värdigt sätt, när hon afslog de preussiska vilkoren för en vapenhvila, och uttalar sig til sluts om nödvändigheten af en allians mellan Frankrike och Tyskland. Sedan det nya municipalrådet i Lyon vidtagit kraftiga åtgärder mot det parti som der hissat den röda fanan har partiet förlagt sin verksamhet till Marseille. — Här är, som bekant, Alphonse Esquiros,; under titel af öfversdministratör, den högsta styrande med Labadie som polisprefekt under sig. Den senare är liksom Esqairos en repubdlikan med moderata åsigter, men tillika af en energisk karakter. Han hör dock omkring sig en samling af ytterst hetsiga män, som under namn af garde civique bildar ett slags lifvakt åt honom, men i skydd af denna värdighet tillåter sig allahanda våldsamheter. Enligt en korrespondent till I Independance från Marseille voro Esqairos och Labadie så godt som alldeles maktlösa mot dessa pretorianer, som han kallade dem, och hvilka som tecken till sin mskt hissat den frygisks mössan på prefekturens balkong. Nationalgardet är i hög grad förbittradt öfver detta nya borgargardes anspråk, men som det ännu ej är fullständigt beväpnadt, har det ej kunnat uppträda emot det som det velat. Det var detta garde civique, som: arresterade Lagueronniöre då han återkom från Konstantinopel. Hans papper blefvo honom fråntagna och genomsedda. Man fann dock ej i dem någonting komprometterande, och han blef på Cremienux befallning genast stäld på fri fot, liksom betälhafvaren på pansarfegatten Normandie, som de arresterat på grund af en mot honom gjord anklagelse att han skulle hindrat sina matroser från att ropa: