Aftonbladet – 3 oktober 1870, sida 3

derrättelse kommit till Lille med en brefdufva, äro, som sagdt, obekanta för de tyska tidningarne. Norddeutsche Allg. Zeitung bestrider helt och hållet deras verklighet. Om den af preussarne besatta skansen vid Clamart berättar en korrespondent till National-Zeitung som den 20:de besökte scenen för den föregående dagens strider: En intressant anblick erbjöd den stora franska skansen, isom var anlagd med mycken teknisk skicklighet, men ännu ej fulländad. De höga sandvallarne äro rundtomkring omgifna med palissader och skanskorgar; i grafvarne fattades ännu vattnet, och krutmagasinerna, till hvilkas skyddande man framfört ofantliga qvaderblock, voro ej färdiga. Äfven af kasernerna voro endast grundmurarne uppförda. Fransmännen hade qvarlemnat sju kanoner och ansenliga förråd af vin, bröd, salt kött, ris, kaffe, salt och cigarrer. Terrängen på den ät Paris vettande sidan var till större delen underminerad. En af minorna exploderade första natten, och tre baierska soldater blefvo deraf skadade. Redan den 20:de på morgonen lyckades det dock de baierska ingeniörerna att upptäcka talrika med elektriska trådar försedda minantändare och uppgräfva minorna. En af dem var fyld med 20 petroleumfät. Jag fann de baierska trupperna redan ifrigt sysselsatta med att tillsluta skansengs hittillsvarande gorge och i stället öppna en ny på den förra frontsidan. Då positionen beherrskar fästena vid Issy, Vanyvres och Montrouge, är hon åf stor vigt, öch det är svårt ått förstå, att än efter blott en half dags strid uppgifvit ienne. t Den proklamation, som general; Trochu utfärdat i anledning saf ett zuavregementes vilda flykt ur striden på höjderna vid Sccaux var af följande lydelse: 4 Till nationalgardet; till mobilgardet, till de i Paris garnisonerade trupperna. I gårdagens strid, som varade nästan hela dagen, och hvari vårt artilleri, hvars duglighet icke kan nog berömmas, förorsakat fienden ofantliga förluster, hafva händelser inträffat, som I-bören känna för den stora saks skull, som vi gemensamt försvara. En oförsvarlig panik, hvilken icke kunnat förhindras. genom en utmärkt kårchefs och hans officerares,. bemödanden, bar gripit det provisoriska zuavregemente, som stod på vår högra flygel. Vid stridens början hafva:större delen af soldaterna i oordning dragit sig tillbaka till. staden, der de gkingrat sig och spridt oro. För att urgäkta sitt uppförande hafva dessa flyktingar förklarat, att man fört dem till en säker undergång, ehuru deras antal var fullständigt och de ännu icke erhållit-några sår; att de saknat patroner, då de, såsom jag sjelf funnit, ännu icke användt dem,som de egde; att de förrådts af sitt befäl etc. Sanna förhållandet är, att desse ovärdige från sitt första uppträdande hafva satt en strid på spel, hvars resultat det öaktadt är betydande. Andra infanterister från olika regementen hafva förenat sig med dem. De motgångar, som vi lidit i början af detta krig, hafva till Paris fört odisciplinerade och demoraliserade soldater, hvilka der spridde oro och oordning, och som: i följd af tilldragelsernas gång undkommo sina chefers auktoritet ochallt straff. Jag är fast besluten att sätta en gräns för så allvarsamma oordningar. Jag hefaller Paris alla försvarare att gripa alla dessa enstaka personer, soldater af alla vapenslag eller mobilgardister, hvilka druckna ströfva oråkring i staden, ställa till ofog och genom sitt uppförande vanhedra den wniförm; som de bära. De soldater och mobilgardister, Bom blifva gripna, skola föras till generalstabens expedition, JE 7 place Vendöme, och de af stadens invånare, som af samma orsak arresteras, till poisprefekturen. De skola ställas för krigsrätter hvilka skola blifva permanenta, och de komma att strängt straffas enligt de här nedan anförda bestämmelserna i militärlagen: Art. 213, .Hvarje militårperson, som lemnåt sin ost inför fienden eller beväpnade rebeller, straffas med döden. Art. 218. Hvarje militärperson, som vägrar att lyda, dåban erhåller befallning att tåga mot fienden, straffas med döden eller med militärisk degradation. Art. 250. Hvarje plundring aflifsmedel, af köpmånnavaror eller af egendom, hvilken verkställes af soldatflockar, vare sig med vapen i hand och med öppet våld eller med förgripelser: på personer, straffas med dödenseller militärisk degradation. 5 Art. 353. Hvarje militär, som förstör försvarsmedel, förråd af vapen, lifsmedel, ammunition etc., straffas med döden eller med militärisk degradation. Det är guvernörens pligt både att försvara Paris, som skall utstå en belägring, och att der uppehålla ordningen. Genom dessa stadganden förnar han sig i sina bemödanden med alla redliga och ordningsälskande män, hvilkas antal år stort denna stad. Undertecknadt: Trochu. Preussarnes plan. År 1867 utkom i Berlin en broschyr, som man skulle kunna kalla profetisk;den skillrar steg för steg, så att säga, den nuvaande invasionen -i Frankrike. Vi meddela här ett kapitel ur denna brochyr rörande anallet på Paris befästningar: Man kan antaga att de tre invasionsarmber, som kommit från nordöstra och östra sränsen och marschera på Paris, anländt i närheten af denna stad och ockupera Marnelodens begge stränder. Vi ha antagit, att första armen eller Mosel-armöen, utgjorde 200.000 man; den andra, eller Sarre-armen, )0,000, och den tredje eller öfre Rhein-arnen 150,000 man; tillsammans 440,000 man, ned afdrag af cernerings-kårerna, — Dessa armeer hafva mött förskansade läger, let första i Soissons, det andra i Strasbourg och i Marsal och det tredje i Belfort och Lavgres, och de ha måst leverera allvaramma bataljer, deras förluster utgöra omring 100,000 man, så-att de kanske ej komma ram till Paris med mer än 300,000 man. Att med denna. armö kunna fullständigt cripgränna en sådan befästad. plats som Pais, hvars inre enceinte har en utsträckning Mf tolf lienesj till och med sexton eller aderon, om man går så långt som ända till ytersidan af forterna, att kringränna den så om hvarje föstning bör vara krivgränd enigt krigskonstens reglor; d. v. s. att den blir jeröfvad allt understöd, all tillförsel af förödenheter, är en ren omöjlighet ifall utanör garnisonen finnes till dess-stöd en armå,. m äfven svag, men kommenderad af en fö-l: etagsam general, Belägringsarmöen kan ej anfalla mer än en. ida af Paris, måste der koncentrera alla till-. ängliga krafter och betäcka sig med en ab-). ervationsarm; den kommer således att beinpa sig i samma ställniog som armen vidl sebastopol, en ställniog, som blir densamm tanför hvarje befästad plats, som snarare är tt förskansadt läger än en vanlig fästning. För en tysk belägringsarmö ligga helt na-) urligt punkterna för anfall mot Paris be-! ästniogar på norra och nordöstra sidan. örst öra dassa de svagaste; fronterna i öster :! ro till en.del betäckta af Mame i fronterna. söder och vester äro de starkaste och ett). nfall på dem kan sätta I fara den beläg-). andeg reträttlivie, hvilken understödsarmen: