Aftonbladet – 3 oktober 1870, sida 3

ERIGET. Striderna omkring Paris. Det visar sig nu allt mera tydligt, att det är tyskarnes afsigt att utanför Paris som vid Metz sätta sig fast i starka förskansade ställningar, innan de gripa till offensiven. Terrängen. kommer dem härvid, isynnerhet på södra sidan, väl till pass. De intaga och befästa de höjder som fransmännen antingen lemnat obesatta eller först i senaste ögonblicket börjit förskansa. Sådana äro dels höjderna vid Villejuif och Vitry, söder om fästena Ivry och Bicetre, dels den höga platå som från Bidvreån i öster sträcker sig till dalsänkan, i hvilken vägen från Sevres till Versailles är dragen. Denna bögslätt, som benämnes efter de på densamma liggande byarne Plessis-Piquet och Ve:izy, beherrskar de framför liggande forterna, Montrouge, Vanvres och Issy. Det var på de nordliga utsprången af denha platå söm franstmävnen i striden den T9hade sin högra flygel, medan den venstra stred öster om Biövreån vid Montjuif. Terrängen öster och vester om dennaå är för öfrigt mycket olika. Medan den östra till Seine gående delen är temligen låg och öppen, endäst här och der bruten af höjder, intages den vestra Halfvan deremot af den ofvannätmnda platån. Det vär kär, vid La Toär des Anglais, ej långt från Clamart, frånsmännen börjat anlägga den ofta omtalade skansen; som hade till syfte attförsvara denna ytterst vigtiga position, men som ef der den 49 måst utrymmas. toto Velizyplatån stupar i vester nedtill Avray dalen; somfrån Versailles -issöder går tilk Sevres i norr: Både dessa positioner äro af synnerlig vigt: Versailles; der kronprinsen af Preussen: har sitt -högqvarter, förvandlas nu också till-ett stort befästadt läger, afsedt till operationsbas för de rörelser som: här förestå, -och-ställningen vid Södvres är af-vigt derför att här vid den af Seine beskrifna krökningen är en-af de luckor-på ömse sidor om fästet Mont Valerien, hvarigenomsfienden kan-framtränga till -hufvadvallen, hvars när maste och mest blottade punkt här är den till förstaden Auteuil ledande porten Point du Jour. Strax vester om Sövres resa sig för öfrigt höjderna vid Garches, som med några meter skola beherrska sjelfva Mont Valerien. Den andra luckan i befästningarna på denna vestra. sida. är den som från byn Courbevoie vid Seine sträcker sig:i norr till .S:t Oaen. Med Seine i fronten, är den anfallande: här i stånd att från Genevilliers i en vid halfkrets ända till vägen till Lille uppställa sina batterier-på. de höjder som beherrska S:t Denis. Vid Argenteuil vid Seine och midtemot S:t Oaen kunna fältbefästningar lätt anläggas, från hvilka verken vid S:t Denis kunna beskjutas, till en del äfven bakifrån, och hvarifrån qvarteren S:t Honor6 och YEveque med lätthet kunde uppnås. Den venstra flanken aftröper som gått öfver vid Argenteuil kunna skydlas af omkring Garenne: uppförda jordverk; så att hvarje offensivrörelse från Mönt Valbrien skulle förhindras. Så snart verken vid S;t Denis. kunna beskjutasi flanken äro de ohållbara; söder om Gennevilliers och vid Asnibreg kunna. då breschbatterier. upprättas, hvilkas-verkningar de fränför dem. liggande stadsdelarne-knappt skola kunna motstå och som efter de nästan isolerade S:t Denisverkens fall skulle lemna den anfallande väg in i den norr om Seine belägna delen af Paris, i affärsqvarteren Montmartre och S:t Martin, och lägga hjertat af staden, ILoua och Tnilerierna öppna för häns kanoneld.n Citatet är hemtedt från en militärartikel i den preussiska Staatsanzeiger. Det är också sannolikt att spadarne äfven på denna del af omkretsen äro i verksam gång. Allt sypes dock antyda, att det närmast är emotdien södra fronten och särskildt mot dess sydvestra och sydöstra hörn preussarne ämna rikta sioa hutvudanfall, Här ligga längst i