Aftonbladet – 3 oktober 1870, sida 2

het och förakt genom sin feghet, skall bli lika olycksbringande för våra framtida intressen som för vårt fordna rykte. Tjenstledighet. Den 10 Sept. har K. M:t beviljat .landskamreraren B. U. P. Normelli tjenstledighet till slutet af innevarande år samt förordnat länsnootarien, vice häradshöfdingen Ivar Törnebladh att landskamreraretjensten i Stockholms län under tiden bestrida. — Teknologiska institutet, K. M:t, som på gjord, ansökning entledigat öfverdirektören J. Åkerman från honom lemnadt uppdrag att vara ledamot i styrelsen för teknvologiska institutet, har den 10 Sept. förordnat professor E. Edlund att efter öfverdirektören Åkerman vara ledamot i nämnda styrelse. — Ordningen för borgmästareval I Askersuma. Till K. M:t har Kbfhde i Örebro län öfverlemnat -enaf .magistraten i-Askergåndi gjord anbökning, det K. M:t måtte fastställa ett af nämnde stads till deltagande i riksdagsmannaval berättigade invånare vid sammanträde. inför magistraten den 30 nästl. Maj antaget förslag till ordning för borgmästarevali Askersund; hvarjemte K. befhde insändt af rektorn V. T. Almstedtwm. fl. Askersunds stads invånare anförda besvär rörande ärendets behandling vid omförmälta sammanträde och dervid fattade beslut, i hvilka besvär, deröfver vederbörande afgifvit infordrade förklåringar och såväl magistraten som K. befhde med utlåtanden inkommit, hufvudsakligen blifvit anmärkt: att vid det den 30 sistl. Maj i nyssberörde hänseende hållna sammanträde, dervid t. f. borgmästaren,-auditören J. E. Rådberg tjenstgjorde såsom ordförande i magistraten, klaganden Almstedt hemställt, huruvida ej Rådberg, såsom sökande till den nu lediga borgmästaretjensten, vore jäfvig att deltaga i afgörandet af ifrågavarande ärende, med anledning hvaraf ordföranden, i enlighet med magistratens öfriga ledamöters åsigter, förklarade, det n ej ansåge sig jäfvig att deltaga i ärendets handläggning; att, sedan Almstedt framställt det förslag till röstgrund vid borgmästareval, att en hvar röstberättigad skulle ega attrösta enligt den sednast för kommunala ärenden för staden fastställda, på bevillningen efter 2:a artikeln grundade, rösträtt,. magistraten, då omröstning angående detta förslag skulle verkställas, medelst afsagdt beslut, förklarat, att enär någon annan röstgrund än den, som enligt 17.8 Riksdagsordningen vore gällande vid riksdagsmannaval, ej funnes att följa, sagda grund skulle tillämpas och hvarje röstande således tillkomme en röst, hvaruppå vid anställd votering Almstedts förslag förkastades med nio nej mot sju ja; att derefter framställts förslag till ordning vid borgmästareval, lika lydande med det insända förslaget, hvilket vid omröstning antogs med nio ja mot sju nej; att något upprop ej egde rum före omröstningen, hvilken ej heller verkställdes medelst slutna sedlar, och deruti ordföranden sjelf deitog; samt att, sedan missnöje mot närtnda beslut blifvit anmäldt och -besvärshänvisning begärd, magistraten hänvisat den missnöjde att inom viss bestämd tid till K. befhde ingifva sina till K. M:t ställda besvär, hvilken besvärshänvisning klaganderne ansågo oriktig, i thy att densamme bort meddelas i öfverensstämmelse med föreskrifjaa I gällande förordning om kommunalstyrelse i stad. Vid föredragning af detta ärende den 10 nästlidne September har K. M:t, enär vederbörande röstberättigades beslut rörande ordning vid borgmästareval skall underställas K. M:ts pröfning, funnit den af klaganderne framställda anmärknin; emot magistratens besvärshänvisning ej förtjena åfseende; äfvensom klagandernes fullföljda invändning, att magisträtens t. f. ordförande, såsom sökande till den lediga borgmästaretjensten, vore jäfvig att deltaga i handläggningen af ärendet och dervid leda öfverläggningarne, blifvit, såsom saknände stöd af lag, at K. M:t ogillad ; men emedan vid omröstningar uti ärende af beskaffenhet som ifrågavaratide annan bestämmelse rörande röstgrunden ej bör tillämpas, än den, som uti 12 af K. M:ts förordning om kommunälstyrelse i stad den 21 Mars 1862, sådan den lyder genom kungörelsen den 8 September 1868, är stadgad för omröstningar vid allmän rådstuga, och enligt hvilket stadgande den röstberättigades röstantal är beroende af den honom efter Art. II bevillningsstadgan påförda bevillning till staten, har K. M:t pröfvat skäligt att, med upphäfvande af magistratens beslut om röstgrunden samt med undanrödjande af -derefter verkställda omröstningar, visa ärendet åter till magistraten, som hade att detsamma skyndsamlingen åter företaga och dermed vidare lagligen förfara. — Besittningsrätt. På gjorda ansökningar har K. tillåtit, dels danske undersåtarne löjt