Aftonbladet – 30 september 1870, sida 2

Man har nu från Rom erhållit några när. mare underrättelser om stadens öfverlemnande åt de italienska trupperna. Så snart parlamentärflaggan blifvit hissad, begaf sig diplomatiska kåren ut till italienska generalen Cadornas högqvarter för att inleda underhandlingar om kapitulationen, men Cadorna förklarade, att han af rent militäriska skäl så kunde underbandla med någon annan än chefen för de påfliga trupperna. Vid kapitulationen bestämdes, att utländingar bland dessa skulle, försedda med respengar, föras till Civita Vecchia för att derifrån afresa till sina hemorter, under det att de infödda öfver Genua skulle föras till Alessandria och derstädes interneras tillsvidare. Oheten för de Fåfliga trupperna, general Kantzler, tillika med häns närmaste man i betälst, öfverstelöjtnant Ckarette, lär ha beticgat sig fritt aftåg. Sedan de italienska trupperna besatt Rom ha alla politiska fångar blifvit frigifoa. I början hette det, att påfven skulle begifva sig till det söder om Rom belägna castel Gandolfo, men denna plan tyckes hafva blifvit öfvergifven. Aha underrättelser stämrna öfverens i att påfsen, trots alla olyckor, har bibehållit sin sinnesro, ja till och med sitt vartliga goda lynne Så skall han, då man underrättade honom om att åtskilllga franska frivilliga i hans arme blifvit hemkallade, jura: Quest-ce que cela me fait? Le rangais ne mord plus. Il a perdu ses dents. (Sedan.) (Hvad gör det mig? Fransmannen kan icke bitas numera. Han har mistat sina tänder.) Folkomröstningen 1 de romerska provinserna säges skola försiggå den 2 Ökt., och sedan koaung Victor Emanuel har mottagit det romerska folkets plebescit, inkallas det nuvarande italienska parlamentet till Floreovs. Här kommer då ett förslag att framläggas om Rom som Italiens hufvudstad och, så snart erforderliga anslag blifvit beviljade, upplöses kamrarne och nya val utsättas för hela Italien, de romerska provinserna deri inbegripna. Slutligen inkallas det nya parlamert i Februari 1871 tillsitttörsta sammanträde i Italiens nya hufvudstad. — Från Rom berättas för öfrigt, hvilket också bekräftas från Berlin, att preussiska sändebudet vid påfliga hofvet, frih. Arnim, blifvit återkalladt och att sändetudet i Florens, grefve Brassier de S:t Simon skal representera Preussen äfven vid det påfliga hofvet.