Aftonbladet – 30 september 1870, sida 2

Article Image
STOCKHOLM den 30 Sept Den vigtigaste bland de senast ingångna nyheterna är n,nderrättelsen derom, ett del engelska tidniögarne hu fått bekräftelse på underrättelserna om Rysslands rustningar. Man börjar nu inse, hvad som redan för längo sedan bort vara klart för Englands statsmän, att Ryssland endast derföre med skenbar likgiltighet åsett, huru Frankrike krossas, att Ryssland sjelf anser ögonblicket kunna vara. gynnsamt att utföra sina plaber i orienten. Morning Post yttrar nu, att England måste göra sig beredt att kunna uppträda för att bevåka sinå intressen på detta håll; men ma kan antaga, att Ryssland icke skall låta skrämma sig särdeles mycket af engelska hotelser, som på sista tiden visat sig icke ha mycket att betyda och som ha det ännu mindre nu,då England stårisoleradt, utan alla allianser, efter att ha lemnat i sticket sin enda Verkliga allierade Frankrike, så alt det icks on fång velat på diplomatisk väg auvända sina bona officia för äåvägabringande af en sådan fred,som icko innebure fullständig vanmakt och politisk tillintetgörelse för Frankrike. Det vore i sanning besynnerligt nog, om icke en nemesis förr eiler senare skulle drabba den ömklighetspolitik engelska kabinettet alltsedan 1863 omfattat. Då tyska pressen och i dess fotspår Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning funnit det vara fullkomligt riktigt och naturligt att preussärne ställa för ständrätt och skjuta tillfångatagna franska frivilliga skarpskyttar, som icke äro fullständigt militäriskt uniformerade cch kommenderas af officerare, som höra till franska armen, och då man äfven på samma håll finner en ursäkt för gräsligheterna i Bazeilles i den omständigheten, att soldater och nationalgardister skola ha skjutit från några tönster i denna köping, så tillåta vi oss att erinra om några paragrafer i den änvu gällande kongl. preussiska förordningen om landstormen, af den 21 April 1813, nemligen: 39. Särskildt för landstormen förfärdigade uniformer eller drägter äro icke tillåtna, emedan de göra landstormsmännen igerkänliga och lättare utsätta dem för fiendens förföljelser. 7. När uppbådet egt rum, så är den kamp, till hvilken landstormen kallas, en nödvärnets kamp, som helgar all: medel. De skarpast drabbande äro de bästa, ty de befrämja den rättvisa saken segerrikast och snabbast. 38 Det är derföre landstormens bestämmelse att spärra för fienden hvarje möjlighet till invasion och till återtåg, att hålla honom ständigt i oro, uppfånga hans ammunition, kurirer och rekryter, upphäfva hans hospitaler, utföra nattliga öfverfall, med ett ord, oroa, pina honom, hälla honom sömnlös, f rgöra enstaka soldater eller truppafdelningar, hvar ech när det är möjligt Et bland de märkligaste och mest karakteristiska af tidens tecken är det obetydliga uppseende, den ringa sensation som det verldsliga påfvedömets fall framkallat till och med inom den katolska verlden. Det synes som eo providentiel skickelse att påfven sjelf skolat förbereda en dylik stämning genom den ofelbarhetsförklaring, som just var ämnad att inleda ett nytt tidebvarf af ära och herrlighet för päfvemakten. Fåfängt ha den gamle Pius och hans Antonelli blickat åt öster och vester, för att se efter någon bjelp eller erfara något uttryck af lifliga sympatier. På en depesch till österrikiska kabinettet med anhållan att det åtminstone måtte protestera mot besättandet af Rom har rikskansleren v. Beust svarat med en längre not, hvari han förklarar; att en dylik ätgärd icke skulle lända påfvestolen till något gago och endast rubba det goda förhållande som råder emellan Österrike och Italien. I belgiska kammaren försökte en klerikal ledamot att åvägabringa en dundrande protest emot Victor Emanuel, men hars anatemer mötte endast likgiltighet om man Had EDT nå: gra uttryck ar högljudd munterhet från venstern. Då nu äfven Baiern icke haft den alirariogaste invändning att göra, så har nu ett faktum, som man för ett årtionde sedan på många håll skulle betraktat som början til en verldskatastrof, blifvit falländadt på ett helt och hållet normalt sätt, såsom hvarje annan ur sasförhållandenas logik sig utvecklande cilldragelee.

30 september 1870, sida 2

Thumbnail