anges till 600 å 800 steg, stödjer sin venstra fly gel på Ill och sträcker sig med sin högra förl östra sidan af byn Schiltigheim på andra sidan de: vid banförgreningarne belägna bangården. Upp tagande en längd af en half mil, sträcker si denna parallel nästan längs utmed fåstningens hel vestra sida; dess venstra flygel går långt på an dra sidan nordvestra hörnet, den egentliga anfalls punkten. Dels uti, men till stor del på något af stånd bakom denna parallel! äro talrika mot d särskilta verken riktade batterier uppförda. De 300 å 400 steg längre fram belägna andra paral lelen, som genom täckta zigzagformiga kommu nikationer är förbunden med den första, har un gefär dennas halfva längd och omfattar blott d till anfall särskilt utsedda verken äfvensom dera närmaste omgifningar i söder. I denna andra pa rallel äro endast några få batterier planterade dess hufvudmål är att ge skyddade uppställninga åt det infanteri som skall betäcka anfallsarbeten: och afslå utfallen. I sin vidare utsträckning kon centrera sig anfallsarbetena alltmer på terränge! framför den till anfallet särskilt utsedda fronten Denna är den vid platsens nordvestra hörn be lägna fronten, i hvilken porten S:t Pierre är an I bragt. Den består af den halfbastion som bildad det egentliga nordvestra hörnet och en söder der om liggande hel bastion. Halfbastionen bär num ret 11, den Hela bastionen numret 12. Framföi den de båda bastionerna förbindande kurti nen ligger ett bastionerna snarlikt verk, raveliner n:r 50, af hvilken den i kurtinen liggande por: ten betäckes. Framför hufvudgrafen drager sig omkring ravelin och bastioner glacisen med der bakom 5 gande täckta vägen.. Den här ifråga varande fronten har dessutom den egendomlighe ten, att här vid foten af glacisen ligga två min dre verk, lunetterna 52 och 53, som återigen hafvs en graf och en glacis framför sig. (Dessa lunet ter äro nu af de belägrande tagna.) Hela befäst ningen har sålunda på den till anfallet valda fron ten ett starkt utsprång. Fan följd af denna om ständighet var, att den på 300 å 400 stegs afstånd från hufvudvallen upptagna andra parallelen redar låg lunetternas glacisfot mycket nära, hvarför äf ven den tredje parallelen, som skulle upptagas omedelbart vid glacisfoten anlades helt nära den andra; hon var i allmänhet endast kordan till den af denna bildade bågen. Anfallsarbetena måste nu först riktas mot lunetternas glacis, då dessa verk först måste betvingas, inaan man kunde taga ihop med ravelinen och bastionerna. Såväl för att lätta sappörens arbete genom markens genomsprängande och på detta sätt skaffa honom betäckningar, som äfven för att motverka försvararens möjligen förhandenvarande minor, sattes minören i verksamhet i tredje parallelen mot lunetterna. Till ett minkrig har det dock ej kommit. Då lunetternas glacis låg under de öfriga verkens eld, måste sappörens arbeten konstmässigt bedrifvas och ett bröstvärn, här kalladt ett couronnement, uppföras på glacisens kam. På detta sätt framkommen till lunetterna, fann man försvararens öfvergifna minor. På den egentliga glacisen, der man i anseende till den fruktansvärda gevärselden från de närbelägna vallarne endast steg för steg, medelst sappöreos konstarbeten, kan skrida framåt, måste först och främst approcher uppkastas mot spetsarne af de båda anfallna bastionerna och den mellanliggande ravelinen och derför på hela kammen af lenna glacis ett med talrika traverser försedt bröstvärn, couronnementet, uppföras. Bakom detta bröstvärn planterar derefter artilleriet ytterligare batterier. Dessa batterier skola anläggas på couronnementet, alltså nästan omedelbart öfver den yttersta kanten af grafven, skola rikta sin eld mot foten af vallmurarne och på detta sätt åstadkomma gångbara brescher; men på, samma gång skola de förstöra försvararens täckta artilleriställningar, bastionernas flanker, som ha till särskilt uppgift att bestryka grafven och i anseende till sitt skyddade läge äro på afstånd oåtkomliga. Medan artilleriet sysselsätter sig med lösningen af dessa uppgifter bygger sappören grafgångea, en nedåtstigande tunnel. Så snart breschen synes praktikabel, öppnar han kontereskarpen, den yttre grafslottningens beklädnad och har då ännu qvar let svåra arbetet att genom den våta eller åtminstone gyttjiga grafven bygga en mot den flankerande gevärselden täckt damväg, på hvilken infanteriet kan skrida till stormning af breschen. Läsaren skall häraf se, att våra trupper ännu ha det svåraste arbetet ogjordt. Skulle försvararen ej utrymma ravelinien n:r 50, hvilket knappast torde vara att vänta, så måste först och främst denna ravelin genom en bresch öppnas och stormas, och derefter först kunde det bli fråga om öppnande och stormande af en af bastionerna 11 eller 12. Man måste således anbringa två grafnedgångar, två grafbroar och minst två breschbat: terier. En tapper försvarare fortsätter gerna, äfven efter stormandet af den sista breschen, motståndet i bakom uppförda verk.. Enligt en rapport från general Werder, dat. Mundolsheim den 22 Sept., hade de eröfrade lunetterna n:r 52 och 53 blifvit armerade med 7-pundiga mörsare samt couronnementet bestyckadt med åtta 6-pundinJar. Enligt ett officielt telegram från Colmar ill regeringen i Tours ha de tyska trupperna iter dragit sig tillbaka från öfre Elsass, å att i Muhlhouse utskrifning af det vavenföra manskapet åter kunnat börja. Telesrammet tillägger, att badensarne, om de återcomma, skola finna befolkningen beredd till tt kraftigt motstånd. Från Metz och Thionville. Enligt en uppgift i Norddeutsche Allgem. heitung törsökte en fransk kär den. 16 ett itfall mot den tyska ställningen utmed chausn till Strasbourg. Den i början endast ned infanteri, men derefter äfven med arilleri förda striden varade blott några timnär, hvarpå den dels af mörkrets inbrott, lels af ett starkt oväder afbröts, sedan de yska trupperna besatt sluttningarna af en sf dem tagen platå äfvensom slottet Mercy e hanpt. Thionville gör, efter tyskarnas egen utago, deras trupper lifvet surt. Dagen iända nåste deras kavalleripatruller kringströfva platsen för att afskära dess alla förbindelser; m natten är infanteriet upptaget af förvosttjenst, som är så mycket mera anstränande som koapt 34 timmar färgå utan ötall frän besättvingen, som understödjes af raucs-tirenors, bland hvilka äfven qvinnor beinna sig. Om ställningen i den tyska belägringshäen skrifves i ett bref från Berlin till Breslauer seitung; Men för allt anpat är man bekymrad för Metz. Dervarande cerneringskårens trupper hafva n svårare uppgift än att trotsa fältslagets faror: iden med elementen. Delegerade härifrån. som