Aftonbladet – 27 september 1870, sida 3

Bra AA BY, AD Je vv vv CJ UMDAR MIRAMN tets betänkande i denna del. I enlighet med hvad utskottet för allmänna hus hållningen etc. tillstyrkt, beslöt landstinget att til komiterades för folkundervisningen disposition, ai landstingskassans besparingar ställa ett anslag a 300 rdr, för att efter deras fördelning, användar till insättningar i lifränteanstalten såsom belönin gar åt deraf förtjenta skolbarn. ERICET. Om striden den 19 utanför Paris murar ega vi nu äfven en berättelse från fransk sida. Af denna framgår att det var general Ducrot som på denna dag anförde den af 4 divisioner bestående franska styrkan. Fransmännen hade från sin ställning på höjderna vid Meudon gjört en rekognoscering och dervid stött på en öfvermäktig fiendtlig styrka. De hade då måst draga sig tillbaka först till den förskansade ställningen vid Chatillon, och sedan tyskarne på eftermiddagen utvecklat en betydlig artilleristyrka in under kanonerna af fästet Vanvreg, beläget strax bakom Chatillon och Meudon. Det bekräftar sig, att under detta återtåg en panique gripit en del af trupperna, men eget nog ej det nyuppsatta mobilgardet, som här första gången var i elden, utan ett af de gamla regulera regementena af Vinoys kår, det 1:sta zuavregementet, som Trochu med anledning deraf i en dagorder, strängt förehållit dess beteende. Den tredje armån, som cernerar Paris söderifrån, har enligt ett af våra telegram för dagen, redan utsträckt sina operationer mot oorr inpå den af Seines krökar bildade halfö, der fästet Mont Valerien är beläget. De ha nemligen besatt de framför detta fäste belägna byarnö Bougival, Rueil och Nanterre. De nordost och sydost om samma fäste liggande Courbevoie och Suresne, med vigtiga broar ötver Seine, voro dock ännu ej i deras händer. Den af oss i går omnämnda rörelsen mot Orleans synes verkligen ega rum. Ett telegram från den sistnämnda staden af den 20:e visste berätta, att preussarne samma dag inryckt i Pithiviers i departementet Loiret, vid stora vägen från Paris till O.leans, och endast 4!a mil från denna stad. Att Orleans blifvit besatt, har dock ännu ej försgorts. Nordvest om Paris ha kavalleriafdelningar visat sig i Mantes, en stad ungefär 5 mil från Paris vid Seine. Denna diversion synes dock ej som den mot Loire ha något strategiskt syfte utan endast att genom reqvisitioner tillgodogöra denna af kriget ännu ej hemsökta trakt för det tyska kommissariet. Enligt en telegrafuppgift, skall äfven en tysk afdelning at 6500 man rycka mot Lyon. Denna uppgift hör dock afgjordt till dem som fordra bekräftelse. Försvaret af Paris. Paris försvarsanstalter, hvarpå dag och natt arbetas, äro änunu ej afslytade. På Marne och Seine i närheten af Paris ha alla farkoster med undantag af kanonbåtarna och le ångbåtar, som komma att användas vid försvaret, blifvit sänkta, broarna sprängda och vaden gjorda ofarbara. Den längst mot norr framskjutna positionen S:t Denis har blifvit betydligt förstärkt. Så har fästet La Briche blifvit försedt med en cavalier, det mellersta verket Double Couronne du Nord samt det sydost derifrån belägna Fort de Est fått bombfria kaserner samt kasematterade fronter och flanker. Äfven det sydost om Fort de VEst liggande siora fästet Aubervilliers har två bombfasta kaserner och en redutt. Staden S:t Denis sättes genom särskilta befästningsarbeten i försvarstillstånd, och vid Stains nordost derifrån byg Jas skansar. Ett af våra telegrammer idag omtalar äfven anläggandet af nya verk meljan de öster och nordust från Fort de IEst belägna byarna La Courneuve och Le Bourget. At förstärkningen af den sydvestra fronten har, som bekant, blifvit egnad en synnerlig uppmärksamhet. Det ännu ej falländade fä stet biontretont ligger emellan S:t Cloud och Saresne, Hetemoör äre säkgrligen de förskanspingar man uppfört på hijderna vid Clamart och Meudon sedan den 19 i preussarnes händer. Straxt innanför ringmuren finnes, som bekant, redan en -gördelbana utmed hela periferien af vallarne; nu anlägges äfven FR sedan bana för att förbinda alla fästena med hvaranära, Försvaret i landsorten. att Tidningen Phare de la Loire omtalar, att en general med krigsministerns fullmakt ankommit till Rennes för att erganiaera motståndet i det vestra Frankrike: Prefekterna i de vestra departementen hafva blifvit sammankallade till Rennes. Gironde förmäler, att regementen från de vestra och flera af de mellersta departementen skola bilda Loirearnen, under det att regementen från de östra och sydöstra departementen skola i Lyon bilda den östra armån. Med denna armå skola förenas utum de frivilliga de mobilgarden och den regaliera armöå, som nu försvara Vogeserna och Jura emellan Epinal Besangon. Vigie berättar, att nationalgardet i Cherbourg, som för två dagar sedan blef försedt med chagsepatgevär, ifrigt exercerar dermed, åfven många mobilgardister ankomma till Oherbourg. Till försvar för Öharentes mynning atrustas i Rochefort det flytande batteriet Palestro: Ariel, Adoais och Embuscade skydda mynningen af Gironde och Bordeaux på sjösidan, Lille är nu fuollständigt armeradt och försedt med proviant samt i stånd att uthärda en belägring. Tre dekret af franska regeringen gifva städerna Lyon, Bordeaux och Clermont-Ferrand tillåtelse att upplåna eller använda af redan beviljade lån respektive 60,000, en million 500,000 och 100,000 francs för att användas antingen till lokalförsvaret eller till det gemensamma nationalförsvaret. Strashourgs belägring. Schlesische Zeitung ger en intressant återblick vå beläogringsarbetenas ång utanför