Aftonbladet – 27 september 1870, sida 3

tit på tyska officerare, och som likalede blefvo hängda. Korrespondenten såg den omedelbart före afrättningen. De synte alldeles likgiltiga för det förfärliga öde son väntade dem, och rökte lugnt sina pipor tjug! minnter innan de skulle expedieras in i evig heten. Deras slägtingar stodo hos dem — qvinnorna gråtande, männen med mörka ocIl förbittrade miner, En prest ditkom för at skänka de olycklige unge männen den sist: trösten. Då reste sig den ene af dem, tog a sig mössan och sade: Jag tackar er, fader men om vi vore fria, skulle vi för Frankrik göra detsamma som vi nyss gjort. Det äl: Inte svårt att dö för fosterlandet. Ett pal minuter derefter dinglade deras kroppari dei ödesdigra repet, och der skulle de hänga tre dagar till varning för deras landsmän. De franska fångarnes behandling. En medlem af engelska parlamentet, mi Aifred Seymour, hvilken som medlem af det internationella sällskapet för sårades hjelp besökt valplatsen vid Sedan tillika med er engelsk öfverste Carleton, har i Daily Telegraph meddelat en skildring af de franska fångarnes behandling, som i alla afseenden öfverensstämmer med de föregående berättelserna. Fångarne, som alldeles saknade täcken och ofta de nödvändigaste klädesplaggen, måste i flere dagar på en af Maas omfluten liten ö ligga i djup dy, medan regnet oupphörligt nedströmmade och luften förpestades af stanken från döda och förruttnade hästar, som drefvo nedåt floden. Några af dem fingo en half skorpa om dagen att uppehålla lifvet med, men de flesta alls intet, och hungerns qval lästes på allas ansigten, medan många dukade under af svält och köld. Många hade skurit stycken af de döda hästar, som drefvo nedåt floden, och gnagde på det råa köttet. Äfven i ambulansen hade man intet bröd, intet salt och man saknade de nödvädigaste läkemedel. De begge engelsmännen skrefvo, efter att hafva sett denna förfärliga syn, till den baierske kommendanten i Sedau, för att underrätta honom om tillståndet, men fingo naturligtvis intet svar. Äfven berättelserna om de af de tyska trupperna mot invånarne föröfvade våldsgerningarne bekräftas fullkomligt af mr Seymour. Vi hafva passerat igenom många byar, skrifver han, som varit och ännn äro ockuperade af tyska trupper, och öfverallt hafva vi funnit, att de äro fullständigt och systematiskt utplundrade, icke blott på matvaror, utan på kläder, smycken, krukor och pannor, kort sagdt, allt det husgeråd, som brukar finnas i bönders och småborgares hus. Den lilla villan utanför Sedan, der kejsar Napoleon och konung Wilhelm hade sin sammankomst, har sedan blifvit ramponerad af den råa soldatbopen; der ingenting kunnat röfvas har man förstört. Lika barbariskt hafva tyskarne farit fram mot invånarnes personer. Många oskyldiga, först vanärade och derefter mördade unga flickors själar ropa på hämnd. I Bazeilles kunde man se liket ut en bonde mellan liken af två unga flickor, som voro mördade, uppställda af sina mörlare mot en mur, fastbundna och hvardera ned en blomma i munnen; döden blef ännu ysligare genom denna afskyvärda bespotelse. Preussarnes krigföring karakteriseras i en wrtikel i Standard på följande sätt: Att örolämpa fruntimmer, att prygla sårade fånar, att plundra bönder, att bränna qvinnor ich barn lefvande, det är de intelligenta och romma preussarnes bedrifter. Hertigen af Wellington skulle hafva hängt tusen man, m våra soldater mot kålhufvuden utfört välften af de dåd, som under detta fälttåg öröfvats mot män, qvinnor och barn. Om le preussiska soldaterna äro intelligenta, så toppas vi uppriktigt att engelska soldater cke äro det. Det är säkert, att om dessa in icke hafva framsagt sina paradböner så egelbundet, så hafva de äfven i Indien aldrig not qvinnor och barn af svarta ppprorsatif are föröfvat någon af de skändligheter, som ivilisationens bärare föröfvat mot qvinnor ch barn i trakten af Sedan.x Luftballongspost. Underprefekten i Neuchateau (en stad i lepartementet Vosges, sydvest från Toul, mkring 10 svenska mil från Metz) har till rigsministern i Paris afsändt följande skrifelse om anträffandet af en ballong, som kamnit från Metz: oNeuchateau den 16 Sept. 1870, kl. 11,45, aftonen. I afton omkring half 7 anträffades en liten balng, med en under den fästad gondol, i en skogsunge på territoriet Pargny-sous-Mureaux, 10 kiomåtres från Neuchateau. I gondolen var omorgsfullt fastbundet ett paket, betäckt med vaxadt yg. Man öppnade det och läste först på ett stycke AarmamANnt an Alrifvalgsa Ådatarad AÅnnna mArgaANn