Aftonbladet – 24 september 1870, sida 3

teckningen lemnar alltigenom Åtskilligt att önska, Hvad lokalfårgen angår, skina danska förhållanden igenom i sådant der just en jbearbetning sköllg varit Hödvändig. Handlingen är förlagd till en småstad på vestkusten, men valkretsarne torde äfven i desså trakter vara organiserade eftor sVeiska, icke efter danska författhingar, något söm åtminstone notarien Bark, hån söm eftertiräfvor en plats si ländshöfdikgtåriveret, (sic! landskansliet hääc varit ett mera vanligt uttryck), ovilkorligen borde haft reda på. Slutligen vilja vi visserligen gerna medgifva att titeln De nya frihetsbrödernas kan Yara ctt ganska ojörargligt loskbete, mel trö dock att den borde Yarit bättre motiverad. Den enda frihetsbroder, vi få göra värmare bekantskap med, är hr Pettersson, och först i allra sista ögonblicket visa sig ett par kamrater. Att efterpjesen, Ett resande teatersällskap, kanske det mest populära af den populäre författarens sceniska skapelser, alltjemt väcker stormande bifall, låter sig lätt förklara, så mycket mer som utförandet är i allmänhet icke så illa. Hr Wagners sätt att uppbära Sjövalls roll tyckes visa att hans anlag ligga mer åt det humoristiska hållet än åt det seriösa, men hr Bosin låter ess alldeles för mycket sakna hr Lagergvists natursanne öch utan karrikaturgrimacer så genomkomiske Sjövall. Att garfvar Gråström i hr Norberg funnit en förträfflig representant behöfver knappt anmärkas. Men sonen Teodor, hr Hammarstrand, tyckes icke jäfva radrens, men väl hr Sjövalls åsigter um den anga mannens kallelse att beträda tiljan; lilettantskapet är nästan förmycket accenueradt.