Aftonbladet – 21 september 1870, sida 3

kejsaren honom hjertligt. Kejsarens adjutanter: Prinsen af Moskwa. Castelnau. de Vaubert. Grefven de Reille Viceomte de Pajol. Försvaret af Paris. F. d. drottning Isabella af Spanien har ställ sitt palats vid rue de Rome i Paris til krigsministerns disposition, för att låta inreda detsamma till Jasarett. Enligt Constitutionnel är Seinen spärrac genom en väldig massa pålverk och bakor dessa kors och tvärs lagda fartyg. Segelrännan är späckad af torpedos. Kanonsluparne ligga på högra stranden under de två broarne vid Bercy. En korrespondent från Paris till Kölnische Zeilung berättar, att den s. k. lokomotivmitraljösen, som öfverträffar hvarje skjutvapen, skall kunna rymma 15 man inom sig och utan uppehåll utspruta kulor. Till den 12 dennes hade man tre sådana mitraljöser, och andra lära hålla på att förfärdigas. Från Paris skrifver en korrespondent till Kölnische Zeitung d. 11 och 12 September: Hvad befästningarna angär, räknas på samtliga vallar och bastioner 1220 kanoner. Enskilda vigtiga punkter äro nu visserligen bättre befästade, men andra mindre vigtiga deremot på ett mycket otillfredsställande sätt. På det helataget är man på långt när icke färdig, och intet vatten finnes ännu i grafvarne. Skogar och byggnader blifva dels nedbuggna och nedrifna, dels för större skyndsamhets skull nedbrända. Stackars Boulogneskog och Vincenneskog! All boskap har drifvits derifrån in i staden på stall. Vidare finnes mycket fältartilleri i staden t. ex. i Chainps Elysges, i industripalatset och på andra ställen. På forterna finnas likaledes minst 1600 kanoner. De i söder belägna forterna Issy, Vanne, Montrouge, Bicetre och Ivry hafva mellan 40 och 70; de i nordost belägna, Charenton, Nogent, Noisy, Romainville och Aubervilliers hafva mellan 50 och 70 eller skulle åtminstone hafva det. Det starka Vincepnes har 117 kanoner, Mont Valrien i vester 80 och slutligen S:t Denis, sannolikt den förnämsta anfallsoch försvarspunkten, i öster 40, i norr 50 och i vester till flodens betäckande 60. Enligt mitt förmenande skulle det i synnerhet i humanitetens intresse vara önskvärdt, att de tyska trupperna icke uteslutande måtte egna sin uppmärksamhet åt Vincennes och S:t Denis, utan från skogen i Bondy gå med hufvudstyrkan direkt på Pantin. Visserligen måste elden från de tre forterna Aubervilliers, Noisy le sec och Romainville bringas till tystnad. De äro dock endast omgifna af till större delen öfvergifna små byar, hvaremot S:t Denis och Vincennes äro städer med 12 till 14,000 invånare. Om fortet Pantin en gång är taget, hvilket i anseende till märkens jemnhet icke kan vara s å har man afgjordt nyckeln till Paris der, antingen staden kapitulerar eller icke. serligen är det äfven antegligt att i enskilda delar af denna civilisationens hufvudstad, t. ex. Montmartre, Belleville, Charonte och andra ställen, frikirerna skola bygga barrikader för att längre kunna fortsätta sin krigiska lek. Genom att taga Fort Pantin kan man dock i det närmaste förebygga sådana företag å massans sida, genom stadens förnämsta lifsåder, Rue dAllemagne och Rue Lafayette till hvilken med en längd af tillsammans 5 kilometer leder till stora operan, således stadens medelpunkt, kan med en armå utan hinder och med största lätthet utveckla sig genom hela staden. Skuile fransmännen sjelfve inse, att Rue dAllemagne är deras svaga, farliga punkt och bygga barrikader för att uppehålla militären medelst småstrider på de trånga sidogatorna, så kan detta icke länge med framgång verkställas i anseende till den oerhörda bredden af denna jemna och raka gata, som beqvämt kan bestrykas af artilleri. Men är man herre öfver Rue d Allemagne, så är man i det närmaste äfven herre öfver de der utmynnande Adrorna för kommunikationen, nemligen: Rue de Crim, Rue de Vera Cruz, den ofantliga Boulevard de Puebla, medelst hvilka jemte Boulevard de Ja Villette och Rue de Paris man kan cernera stadsdelarne Belleville och Charonne, hvilka i anseende till sina krokiga, trånga och branta gator äro att frukta. Till höger om Rue dAllemagne har man hela den yttre boulevardlinien, medelst hvilken man kan falla Lachapelle och Montmartre i ryggen. Nedstiger man på den ändlösa Rue Lafayette, så stå Rue S:t Maur, quaierna Jemappes och Valmy, förstäderna S:t Denis, S:t Martin, Boulevarderna Magenta, Strasbourg, Faubourg Poissonnigre och Montmartre samt i deras förlängning Boulevard Haussmann och den inre staden öppna. Blifva deremot de redan af naturen gynnade punkterna Mont Valerien, Vincennes och S:t Denis angripna i första linien och verkligen till en del lagda i grus. så är dermed föga vunnet för den inre stadens betvingande. Metz belägring. Från belägringshären vid Metz skrifves till. Nordd. allg. Zeitung bland annat: Bazaine, som efter uppgift af fångar, styr med obeveklig stränghet i Metz, har hittat på ett egendomligt medel att blifva qvitt onyttiga menniskor. Han lassar ett helt jernvägståg fullt med sårade och spänner ett lokomotiv bakom detsamma och skickar sedan ut dessa gäster på besök till de tyska förposterna. Derför har man pu under nätterna körjat utsända pionierer för att uppbryta jernvägsskenorna och ,dymedelst förebygga dylika resenter.. Afven utsändes medlemmar af edighetskomitea och fattigt folk ur Metz, men dessa försöka preussarne skrämma tillbaka genom att lägga an i luften mot dem. Vid Marang sägas preussarne hatva ett observatorium, hvarifrån de hafva en ypperlig utsigt öfver Metz. Strasbourgs belägring. I en korrespondens från Strastourg till Frankf. Journal meddelas att oupphörligen ny ammunition ankommit till belägringshären. ,Man skulle icke kunna tro, skrifves det deri, att en, sådan ofantlig mängd krut och kulor kunde förbrukas Eoligt Karlsruhe Zeitung har man på uppmaning från den internationela schweiziska föreningen för sjukvården i fält låtit 600 qvinnor och barn begifva sig från Strasbourg. Samma tidning berättar att man på tyskt område hittat en luftbalong, som afsändts från Strasbourg; den medförde en mängd bref och en uppmaning till den, som komme att finna ballongen, att inlemna brefven på närmaste. postkontor. — Brefven voro nästan alla privata men öfverlemnades likväl till badensiska krigsministeriet, som afsändt rapport derom till prenssiska högqvarteret. Till Frankf. Journal skrifves den 11 d:s från Strasbourg följande: Väldiga uppstigande rökmoln, i hvilka man på afstånd kuvnat tydligen urskilja fladdrande lågor antyda, att en kolossal brand härjat i Strasbourg. Den begynte på lördagen etter kl. 12, rasade hela dagen och natten och har ännu ej uppbört. — Alimänt påstås det, att den präktiga teatern dervid