Aftonbladet – 20 september 1870, sida 2

ERIGET. Paris såsom ett befästadt läger. En militärförfattare i Times skrifver under denna robrik bland annat: Den af många hysta åsigt, att befästningarnes tid var förbi, har fått ett svårt slag af händelserna under nu pågående krig. Folk är vanligen benäget att hastigt draga sinä slutsatser, och det har på sista tiden blifvit modernt att nedsätta fästningar och kavalleri, emedan vissa nutida förändringar i kriget syntes göra dem oanvändbara för deras fordna ändamål. Den lärdom man hemtar af det nu pågående fälttåget synes snarare vara, att befästningar och kavalleri äro af åtminstone lika mycken nytta som de någonsin varit, ehuru i ena fallet konstruktionen och i det andra fallet användvingen kräfsva modifikationer. Hvad det preussiska kavalleriet uträttat är tillräckligt bekant för Jalla som läst de dagliga tidniogarne ; värdet af fästningar framstår icke så omedelbart för dem som erinra sig att Bazsme blifvit innesluten i en sådan och att Mac Mahon kapitulerat i en annan. Men tänkom efter för ett ögonblick hvad som skulle hä inträffat om det icke faunnits något Metz att hejda de preussiska truppernas framträngande. Efter slaget vid Wörth befann sig Mac Mahons arme i ett sådant tillstånd, att den var oförmögen till något slags motstånd, och förhållandet var föga bättre med de öfriga franska kårerna, Tyskarne ha visat sin förmåga att marscheraoch att förse sina trupper med deras förnödenheter i fält; de skulle påtagligen hatva fullföljt sina första fördelar och aldrig släppt sitt tag på fransmännen, hvilkas återtåg småningom skulle -ha blifvit förvandlagt till en fullständig flygt, -Kejsarens armå måste ha hastat tillbaka för att slutligen hålla stånd utanför Paris, men hvem kan tvifla på att den skulle ha blifvit slagen der såväl som annorstädes; och att inom förloppet af ett par veckor från den förstå sammandrabbningen preussarne torde ha intågat i Paris och der. dikterat sina fredsvilkor? Ty det bör ihågkommas att fransmännen vid krigets början icke hade någon andra linie. Såsom förhållandet nu är, ör en sådan blifvit bildad till följd af Bazaines motstånd vid Metz, Mac Mabons koncentrering vid Chålons och hans marsch norrut. Frankrike bar visserligen förlorat sin arme; men har vunnit tid att organisera hufvadstadens försvarsanstalter och att bakom densamma skapa en ännu väldigare styrkai ett teväpnadt folk. Vi påstå icke att Paris