TI RE STB Oe Tv VAL BYGEL ULL HAlla kommunikationerna öppna, och länderna voro uppfyllda af ödetrakter i hvilka en armås marsch kande uppehållas genom en ringa styrka, — Fältherrarne måste betrygga sin frötiböog genom att eröfra ett distrikt fullständigt innan de drogo vidare till ett annat. Civilisationen, vägar och jernbanor ha förändrat allt detta. Ödemarkernas odling har undanröjt många binder från inkräktarens stig; dessa skogar och pass i Frgohberta oh Årdehöersö, Em Dtmen-iex kallade Frankrikes Thermopyle och der han höll preussarne i schack, ha blifvit så öppna att de prenssiska armeerna genomtåat dem utan hinder eller motstånd. Slutigen ha de moderna armåernas ofantliga antel och de enorma krigstkostnaderna gjort det nödvändigt att fälttagen blifva af så kort varaktighet som möjligt. Derför måste den första linien af stridande hastigt föras fram mot de vigtigaste delainö äf det inkröktade. landet, undet, det röservertia be ägra -ellet Obsörvöra föstoingarne. inkräktarne måste marschera på vägar och begagna jernvägar såvidt sådant är möjligt, ty ehuru infanteriet och kavalleriet kunna med mycken möda marschera tvärsöfver landskapet, kunna artilleri och förråder icke transporterås öfret löså fält, som blifva mer och mör söndetskiirna öfter Hand Sök ärmän ryckör fram. Derföre är befästade platsers första uppgift att stå såsom hinder på vägar och jernvägar och att stänga defilter af alla slag, broar deribland icke att förglömma. Vidare böra alla för ett land Sandsärsligen vigtiga platser, såsom arsenaler, varf och några vigtiga. inoch utförbpaibaspötiker, böfästas; För dat tredje ob Starka platser vildas tör att tjena säsom basis för armer, ämnade att intränga i främmande länder i händelse af krig. För det fjerde bör bakom hvarje grupp af gränsfästen, som försvarar defilter och vägar, befästas en stor tillflygtsplats sådan som Metz, för att tjena såsom förskansadt läger snarare än såsom blott och bart fästning. Slutliken bör e4 stör pösitlon, öådän soin Paris; Eöras så stark som konsten förmår åstadkomma, för att tjena såsom statens stora citadell. Straebourg, Toul och Metz ha fullgjort sina åligganden och göra det ännu. en enda plats som numera verkligen är i stånd att hejda inkräktarne i Frankrike från att framtränga vidare är Paris.n Sfter att Härefter ha redogjo;t. för pariserbefästningarhös låge och Beskaffenhet; yttrar förtattaren till slot: De, som uppgjort planen till Paris befästningar, ha tydligen atsett att stadens försvarare skulle understödjas af en fältarmå, lägrad vesterut mellan Versailles och S:t Germain och ämnad att utföra samma roll som ryska armen under belägringen af Sevastopol. En sådan styrka skulle ha till uppgift tt vid hvarje lägligt tillfälle slå ett slag emot Åendehs belägripgåsrbeteh eller Sperera emöt Hand kommunikationer. Den skulle ha fördelen af att röra sig på inre linier. Om den anölls, kunde den alltid söka sin tillflykt inom tfästningszonen; och om en fiende från den tyska sidan skiekade cvvkring till vestra Bidat eh truppstyrka af öfvärvåldigande ant2l, kunde några af dess divisioner med tillbjelp af gördelbahan hastigt trahspörteras för he söka ett ahfall hvarhelst den belägrande tsvagat sig. Eller ock kunde försvararnes förliga armå för en tid retirera längre in i biertat af latidet, detifrån den kände hemta Sila föråder. En djerf och skicklig general i spetsen för en sådan styrka skulle ha tillfälle att uträtta stora saker. Olyckligtvis för Frankrike har det nyligen förlorat alla sina elitkårer, och det återstår att erfara huruvida den nu i Paris befintliga armån eller den som säges hålla på att samlas i Lyon kan alls litas på för manövrer på öppna fältet. Emellertid kan det tägas tör afgjord fak ätt fyskarhe Icke förmå anfalla mer än en sida af Paris. Det är sännolikt att de skulle betäcka sina belägringsarbeten genom en -observationsarme. Det är mycket ösannolikt att de skola vara oförvägna nog att kringgå staden och anfalla den från vester, ty i sådant fall skulle de blottställa sina kommunikationer... Vi kunna likväl ännu knappast förmå oås att tro på en belägring af Paris. Tyskarne ämna icke eröfra och annektera hela landet. Den ansträngning de nä göra är oerhörd, och om deh länge fortfar, blir .den förlamande, :Metz och Strasbourgs fall kunna icke länge fördröjas, och det synes högst sannolikt, att om Paris bibehåller en fast hållning, skola de tyska armåerna icke länge dröja framför det, utan draga sig tillbaka för att taga i besittning detområde som de eröfrat och ämna annektera. Men om, i trots af allt, bevekelsegrunder, som vi icke kunna bedöma, föranleda. en belägriog af Paris, synes det sannolikt att hufvudanfället kommer att ske mot de norra fästena, allra sannolikast mot S:t Denis och Aubervilliers. De belägrende torde komma att gå öfver Seinefloden och sätta sig i besittning af den enda del i omkretsen kring Paris, som ej försvaras af permanenta fästen, den landtunga, som bildas af Seines krökningar. på dess venstra strand. Mont Valerien skulle ligga för långt bort för att förorsaka någon olägenhet, och intet franskt verk skulle från sidan betstryka den utanför S:t Denis stående belägriogshärens högra flank. Fort Aubervilliers torde komma att anfallas samtidigt. Men Europa har på sista tiden blifvit så öfvermättadt af fasor, att det fipner sig illamående deraf. Kan det vara möjligt att det sköna Paris, hufvudstaden i nöjenas verld, skall vanstätlas af kreverande bomber och nedfläckas af blod? Låt oss hellre hopas att de neutrales ointresserade råd må eda till en sådan uppgörelse mellan de två tappra folk, som kämpat om en skugga, att deras tvist må blifva bilagd samt dagens stora politiska och sociala frågor lugnt afgöras under fredens milda hägn. Lr VD 4 kr 0 FAR en Mm DM MH yr to be br jr fört JD Den stora revyn med Parisarmen. General Trochu höll, såsom telegrafen redan omförmält, den 13 dennes en mönstring med den. beväpnade styrkan i Paris, och Avenir National innehåller följande berättelse om detta storartade skådespel: Den i dag af general Trochu hållva revyen skall gifva en stark efterklang. För första gången HÅ AN år har Parig visat sig I vanan OL 4 HH lh 0 DD th