Aftonbladet – 17 september 1870, sida 3

MEL Ha PIVLEDUTTAUS IHNUL KOPILUIGLIVUGH, Ha af Trochu blifvit utnämnd till kommendan i S:t Denis och i de i grannskapet af denn stad liggande fästningsverk, hvilka, som be kant är, utgöra en del af Pariss befästnin gar. — Tyskarne hafva redan börjat att p den kanal, som förenar Marne med Rhein floden, framforsla det artilleri som -skall an vändas för Pariss belägring. Emellertid h likväl franska ingeniörer i trakten af Vitry le-Francais förstört några slussar, hvarigenon transporten af det preussiska artilleriet blif vit alldeles desorganiserad, så att det fordra. temligen lång tid att ställa den i ordning. De detacherade fästen, som skydda enceinten kriog Paris, hafva blifvit försedda me apparater för upplysning med elektriskt ljus hvarigenom man vill förebygga, att under de mörka qvällarna och nätterna blifva öfverraskad. s Vinoys kår, General Vinoy har, som bekant, anländ till Paris med hela sin armekår, hvilken hestod af öfvadt manskap. Den enda afdelniog af hans armekår, som tog del i strider vid Sedan, nemligen divisionen Blanchard har likaledes lyckligt ankommit till franska hufvudstaden; den medförde hela sin artilleripark, bestäende af 14 batterier, deraf 2 kulsprutbatterier. Enligt en i tidningen Peuple srancais meddelad berättelse om Vinoys återtåg till Paris, har ban derunder ådagalagt en utomordentlig skicklighet och en. sällsynt energi, hvarförutan det ej skulle hafva lyckats honom att uudkomma den öfverlägsna fienden. Då general Vinoy förgäfves sökt att skynda Mac Mabhon till hjelp och då han icke med sin jemförelsevis ringa styrka kunde tänka på att genombryta den preussiska armen, drog han sig tillbaka till Mezieres. Der var det emellertid omöjligt att stanna, enär staden med största Jätthet kunde af fienden intagas. Generalen lät derför sina trupper uppbryta midt i natten och lemnade i all tysthet staden, utan att det märktes af tyskarne. Vid dagningen lät fienden 6 kavallerisqvadroner förfölja divisionen Blanthard, men de bletvo tappert-tillbakaslagna. Af utsända spejare fick Vinoy vetay att en preussisk armekår lemnat Rethel i afsigt att angiipa och afstänga honom från Paris. Han lät. derför sina soldater göra en lång omväg och-ankom den 5 dennes till Laon, efter-att hafva marscherat 5 mil om dagen. För att så mycket bättre dölja sin reträtt, hade han förbjudit musiken att spela, och om nätterna blefvo inga lägereldar tända, icke en gång så att nägra lifsmedel kunde tillredas. Först vid Laon fingo soldaterna, som ännu saknade kännedom om det nederlag, deras kamrater lidit vid Sedan, veta orsaken till den forcerade marsch och de umbäranden, för hvilka de varit utsatta. Sprängandet af citadellet i Laon. Angående denna händelse hafva ännu eudast ofuliständiga -underrättelser ingått. Le Temps för den 12 dennes säger, t kommendanten general Theremin Ame uppgifvit citadellet för att rädda staCen. Preussiska trupperna togo det i besittning vid middsgstiden. Krutmagasinet sprang derpå i luften jemte en del af citadellet, preussiska generalstaben, några hunrade fiender och några mobilgardister. Generalen undkom med lifvet, men sårades i hufvadet. Preussarne — heter det vidare — atöfva inga våldsamheter i staden; de äro sanska modfälda och hysa den öfvertygelsen, att de skola finna sin graf vid Paris. Monieur lemnar följande korta redogörelse. för händelsen, hvilken dock afviker från de i relegrammen lemnade uppgitterba. I går (den ) dennes) — säger Moniteur — angreps Laon häftigt af den fiendtliga armen. På aftonen, sedan den preussiska generalstaben kommit in i staden, lät fästningskommendanten Henri de Chezelles, hvilken förut vait chef för mobilgardet i departementet, spränga citadellet i luften: Kommendantens bror, Roger de Chezeiles, hvilken är maire en liten, på 36 kilometres afstånd från Laon liggande köping, begaf sig, då han hörde explosionen, strax dit och afsände venast efter sin ankomst en person till hötel Chezelles i Paris för att skaffa läkarehjelp till den sårade brodrens läger i Laon. Den fiendtliga generalstaben har blifvit nästan tillintetgjord. Så lyda de underrättelser, som vi ichemtat i hötel Chezelles. Vi afvakta bekräftelse derpå.n Enligt denna framställning -har kommendanten icke uppgifvit citadellet, utan sprängt det i luften, då preussarne kommbd ioöför vallarne. — Preussarpe påstå, att citadellet senom förräderi blifvit förstördt efter kapituationens afslutande. I Berlin synes det teegram, hvars underrättelse meddelas om ciadeliets sprängande i luften, hafva väckt verhörd förbittring. — I Berliner Börsenzeitng för den 12 dennes heter det: Tilldragelsen i Laon skall sannolikt hädanefter it tyskarnes sätt att föra kriget, hvilket hittills varit så hofsamt och ädelmodigt gifva en helt anvan karakter. Vår krigsstyrelse skall framförallt öka upprättelse för detta sturkstreck hos de lelande personerna i Paris, hvilka beständigt unlerblåsa elden och från sitt säkra gömställe prelika krig till det yttersta. . Enligt andra underrättelser från fransk ida skulle krigsministern hatva skickat komnendanten i fästningen tillåtelse att kapiulera. Så snart denne mottagit depeschen rade han låtit preussiska generalstaben veta, utt han vore färdig att underteckna kapiulationen. Preussiska soldater och officeare hade då inträngt i citadellet, medan de ranska mobilgardisterna skyndade sig ut. strax derefter hade explosionen inträffat. ?rins Wilhelm af Mecklenburg och hans .eneralstab skulle hafva befannit sig i citalellet, då det sprängdes i luften; prinsen såades, och de till staben hörande officerarne lödades. Dock nämna andra underrättelser ngenting härom, äfvensom de säga, att exlosionen förstört endast en del af citalellet. Stämningen i Elsass. I en skrifvelse från södra Baden till Newe reie Presse för den 12 dennes klagas myc.et öfver det hat, som befolkningen i Elsass idagalägger mot de nyss insatta tyska ädninistratorerna, Det berättas, att ingen af.