LITTERATUR-TIDNING . Ny dansk litteratur. Innehåll: (C. Hauch, Afbandlinger og xsthetiske Betragtninger. — K. Arentzen, Baggesen og Öhlenschliger indtil Sommeren 4802. — F. Holst, En sand Demokrat, lyg;spil. — Magdelene Thoresen, Et rigt Parti, Skuespil. — E. Bögh, Dramatiske Arbeider. — Den oldenborgske Kongeslegt. — H. N. Clausen, Indbygdelseskrivt till Kjöbenhavns Universitets Fest; Tale ved Universitetsfesten. —) En volym afbandlingar och estetiska betraktelser af den gamle och ädle skalden Hauch är en för hvarje vän af den nordiska litteraturen välkommen gåfva. Hufvudsakligen kring Öhlenvschlägers verksamhet röra sig dessa afbandlingar. Detta sker med välbetänkt uppsåt,, säger författaren, dels derför att jag känner hvad jag är Öhlenschlä ger skyidig i min egen utvecklingshistoria och sålunda här har en tacksamhetsskuld att afbetala ionan min dödsstund kommer, dels derför att jag önskar att för min del inlägga en protest mot det sätt, hvarpå några af det yvgre slägtet uppträdt emot Ohlenschläger. Denna deras herostratiska lasta skall åtminstone från min sida icke stå oemotsagd., Den gamle skalden och kritikern vill icke öppna någon polemik med den unga tiden, utan nöjer sig med att erbjuda sin uppfattning af ÖOhlenschlögers historiska ställning, till en början afbandlande hans tidigasie lyrik och företrädesvis de dikter, i hvilka Öhlenschläger bröt en ny bana. Må vi fästa uppmärksamheten på den herrskande tidsandan vid Öhlenschlägers framträdande, enligt den framställning Hauch gifver. Man sjöng om lifvets korta fröjder, om att kindens rosor vissnade och pannans bruna lockar bleknade; och derför skulle glädjen gripas innan lifvets korta vår försvanu, man skulle dränka sorgen i den fyida bägaren. Man tycktes sätta litvets eller ätminstone glädjens ideal uti ett drömmande, epikureiskt ros. Eller ock skref man häftiga, politiska tendensdikter. Vid slutet af denna period (är 1805) ututkom Ohlenschlägers första, mera betydande diktsamling. Den slog ned som ett stjernskott från den blå himlen.