Aftonbladet – 13 september 1870, sida 3

till en tillämnad broslagning öfver deneamma sam I försökt att försvara och hindra det; men prea sarne tro att han icke var underrättad om br arnes tillvaro, och deras uppträdande framför Floin var så godt som en öfverraskning. Allting i de här krigst är en öfverraskning från början ti slut Fångarnö säga att det troddesatt de skull kunna hälla ut i fem veckor i den förskansad position, som de beredt åt sig. 5:te och 12:t armokärernas batterier tillintetgjorde deras förtro ende. Om mafi på en god karta följer en linie frå Cazal öfver Floing och vidare rundt omkring öf ver Givönne till Bazeille kan man få en föreställ ning om positionen. Fransmätinen hade förposte i byärne frameniot Mouzont men i allmänhet låj den af dem besatta terrängen inom den näninde halfeirkelformiga linien. . Kronipritsens af Sachsen armå, bestående af gär det och tre armökårer, kom från öster och mött den franska hufvudstyrkan; den måste länge mot stå eh offensiv rörelse och sedan angripa stark: ställningar, Som försvarsdes med raseri; den lec också svåra förluster (ensamt en bataljon af drott ningens regemente förlorade 23 officerare och 50 man). Bairarne angrepo Bazeilles och Sedåns fäst ningsverk. Af kronprinsens armå i vester vorc endast 5te och 11:te kärerna engagerade. Wir tembergarne bevakade Mezieres mot Donchery och betäckte broarne. Sjette armekåren stod ireserv Tillsarfrmans deltog på tysk sida minst en styrkt at 170000 man. Om vi antaga Mac Mabon haff 110,000, deraf 20,000 äro fallna, resten fångna Olikheten i styrka blef emellertid mer än tppvägd genom fransmännen ypperliga ställningar, så länge dessa kände bibehållas, . men så snart de måsie uppgifvas; blefvo fransmännen utsatta för en konvergerande eld från den obevekliga balfkrets, som omgaf dem, och de ledo förfärligt. Deras enda utväg var att bryta sig igenom Kronprinsens af Sachsen srmå, men detta försök misslyckades. Det preussiska artilleriet var långt öfverlägset både till antal och styrka. Hade Mac Mabon kunnat, börde han ha undvikit ett slag under sådana vilkor, och detta har också visat sig vara hans afsigt, men ödet förföljde honom. Preussarnes genius, representerad af två öfverlägsna män, Var; menskligt att tala, oemotståndlig. ejsaren och hela hans arm6 blefvo sammanfösta, instängda, tvinga till strid och krossade i en drabbning, om vilken menniskoslägtet skall tala och läsa så länge det finns historia till Jag öfvergår, Bori sågdt, till skådeplatsen för dramat. Passerande den branta sluttningen af kronprinsens kulle öfver Donchery — så brant att hästarne måste gå omkring toppen. Jag kom till en smal gångstig softi ledde till stora landsvägen, till broarne I staden öfver de bada armarne äf Meuse. Bakom staden visade sig ett sällsamt skådespel: På de storå fälten nära jernvägsståtionen var en kär af franska fångar, osårade och inneslutna af en trupp wärtembergar6. De voro till antalet omkring 2000 och af flere ölika regementen af alla vapen, uppställda likasom i slagordning för att mottaga sina rationer, hvarvid deras officerare höllo uppropet med dem. De voro på det hela taget en anmärkningsvärdt vacker trupp. Mångaaf dem voro alltför upga — blott gossar, men äfven i den nedslagna sinnesstämning, i hvilken de befunno sig efter en kall natt och en dag af fruktänsvärda strider, hade de denna militäriska hållning och uppsyn som år karakteristisk för tacen och som gå starkt kontrasterar mot deras väktares tröga utseende och släpiga gåög. Turcos och fuaver, lancierer, afrikanska jägare, Husarer, kyrässierer; artillerister, chasseurer och lhiesoldater stodo i ledet. Mäånga lågo. Andrå nästan sofvo — låtom os8 hoppas, lyckliga i sina drömmar, stackars karlar! Nästan alla hade de sina öfverrockar och kappor men den eländiga trånga platsen såg så brokig ut som en blomstörgåfd i atiseende till omvexlingen af kepis, turbaner och chakåer. Längre fram låg ett stort preussiskt byte, en fyrkant fylld af en arm utan vapen, sannolikt 12,000 man. Ett sådant skådespel har jog aldrig förr i mitt lif sett. Der tycktes finnas hela bataljoner af dem — 5 å 500 af ett enda regemente. Det är mycket oklokt af en civil att tala med kringsfångar om han icke bar tillåtelse dertill. Skildtvakterna äro gånska afundsjuka öm dem, så att jag icke kunde göra dem någon fråga. Fängårne voro passiva och lugna — ingen rörelse och inga röster förspordes bland dånna mängd! Utanför sågos här och der likasom vVilsekomna får, hvilka uppsöka flöcken, haltande särade, tvä öch två likasom för sällskaps skull, alldeles fria, emedan deras: besegrare reta att n sårad är alltför ömtålig föratt fly ifrån in endå ressurs att erhålla vård och föda. Längs vägen framtågade nästän en hel procession sådana personer, äri preussäre än fransmän, än en preusrare och en nian tillsamans med sönderslitna händer, haltähde gång eller gräsliga ansigtssår. Korrespondenten omförmäler, härefter sin ankomst till höjden vid Floing, som under Iräbbnivgen varit besatt af fransmännen, hvilka stått der bakom två bröstvärn, det ena bakom det andra. . På andra sidan krönet — fullföljer han — lågo rader af fransmän. Marken bakom var i allariktningar fårad af granater. Groparne i marken och anatsplinten vitnade ompå bvad sätt döden träfat dem. Många begrofvos helt enkelt derigenom att man nedkastade vallen. .Det är mycket sannolikt, att der lågo många karlar, som under sån och skratt gräft sin egen graf. De hade alla blitvit tillintetgjorda af batterierna på Mamelonen och urståndsattes sålunda att hindra preussiska infanteriets framryckande till byn och uppför sluttningarne. tEn oregelbunden linie af dödå hästar, nästan i räta vinklar mot bröstvärnslinien, antydde den ställving, Bom intagits af det franska batteri, som gjorde ett långvarigt och tappert menfruktöst försök att tysta de mördande preussiska kanonerna, som togo det i flanken och beströko det med sina projektiler, på samma gång som det sköts i olyckan af batterierna på Mamelonen. Karar af 32:dra franska och 83:dje preussiska, 37:de och 89:de frånskä regementena lågo tillsammans. VÄGT få preussare, kringströdda på den tilltrampade marken, antydde stället der fransmännens första lyckade kavallerichok hade egt rum: Pängro fram mot floden-såg man bevisen på den förfärliga vedergällningen. Sådana högar af grå och hvita hästar! Och här lågo de olyckliga ryttarne såsom de fallit. Chasseurs d Afrique, i ljusblå uniformer ; karlar med röda kepis, märkta I, med blå band och grönrandade lansar, som jag förmodar varit husarer, och karlar i ljusblå uniformer med hvita slag; det olyckliga 4:de lancierregementet och det icke lyckligare åttonde lancierregementet, hvilka en gång varit prydnader för den appra brigad, som Ville pröfva på lansen mot tändnålsgeväret. Bland dessa kroppar, som icke lågo tätt, men kringströdda öfver Hela fältet, lågo äf: ven karlar af 6:te artilleriregementet. I närheten af dem befann sig ett, slags jordverk, helt vårdslöst uppkastadt, med 6 skottgluggar för mitraljöser och en massa af tomma patronhylsor randt omkring. Man kunde tydligen iakttaga den riktning i fvilken de båda chokerna blifvit verkställda — gnårt sagdt sjelftå uppställningen af de preussiska kompanier, som mottagit dem — samt derefter det flyende kavalleriets väg omkring flankerna under dess fruktlösa försök att undkomma och ordna sig ånyo. Något längre fram i sitt bref skildrar mr Russell sjelfva de Kavallerianfall, på hvilka han nyss häntydt,, sådana som han under sjelfva bataljen hade kunnat på afstånd iakttaga dem. Sedan han omförmält det franska kavalleriets första frambrytande mot de preussiska tiraljörer, som först vågat sig upp på platån. och. hvilka nästan allesammans blefvo nedsablade, fullföljer ban: Men chockens: våldsamhet kunde icke hejdas. Karlar och hästar kommo tumlande ned på vägen der de expedierades af preussarne i trädgåsrne, under det ryttårne på venstra flygeln, som tärna da nåt ä hiväsen i att Moln af dam. kKlafyn