Aftonbladet – 13 september 1870, sida 2

ast öfvertygad, att vår sak, som är rättens och rättvisans sak, till slut skall segra. Det är i denna anda jag ber er tolka ställningen för berr ministern vid det hof, hos hvilket ni ir ackrediterad, och bör ni ät honom öfyerlemna en afskrift af denna bandling. Mottag o. 8. v. Den 6 September 1870. Utrikesministern Jules Favre. Enligt Gasette de France, en källa som dock ej är synnerligt tillförlitlig, skall grefve Bismarck, på Englands anbud om bemedling, officielt svarat, att Preussen principielt afvisade hvarje benedliog, men att det, som bevis på sin goda vilja, ville bemyndiga England att underrätta den franska regeringen, att Pressen vill samtycka att underhandla på följande vilkor: 1) afträdande af hälften af franska pansarflottan; 2) Tretusen millioner i ersättning för krigskostnaderna; 3) Gränsreglering till fördel för Tyskland och så beskaffad att Frankrike sättes ur stånd att försöka ett nytt angrepp. Den sista frågan skall afgöras på en europeisk kongress. Electeur libre, en tidning som är stiftad af och hittills haft till bufvadredaktör Ernest Picard, den nuvarande finansministern, innehåller i ett af sina senaste nummer en redogörelse tör de försvarskrafter och den materiel hvaröfver regeringen har att förfoga samt de åtgärder som för försvaret antingen redan äro vidtagna eller äro tillämnade. I denna redogörelse, som i flera afseender onekligen är at insresse, förekommer dock en uppgift som måste förefalla oss svenskar ej så litet kuriös. Sedan tidningen nemligen omtalat, att den enskilta industrien levererar landet vapen, som äfven fås utifrån, tillägger hon med fullkomligaste allvar att: Sverges 90,000 Remingtonsgevär ha blifvit inköpta. Vi hoppas att tidningens öfriga uppgifter måtte vara bättre grundade. Så berättar hon, att 100,000 man af Lyon-armen äro beordrade till Paris. Depoterna kunna lemna 50,000 man. Allt detta skall tillsammans med Vinoys kår och qvarlefvorna af Mac Mahons armb, hvaraf spilror oupphörligt ankomma till Paris, utgöra en styrka af 210,000 med chassepotgevär beväpnade soldater. 20,000 arbetare äro sysselsatta med befästinom republikens hela område skola värfningsbyråer öppnas. De frivilliga skola der inskrifva sig och genast skickas till sina resp. militärkommandon. De få 3 fr. om dågen i sold. Tre nationalverkstäder öppnas i Tulle, S:t Etienne och Paris. Hundratosen arbetare och vapensmeder kallas att förfärdiga vapen för mnationaliörsvaret och så vidare. Den nye polisprefekten, Keratry, har utfärdat följande proklamation till Paris invånare, Under slagen af en fruktansvärd nödvändighet hafva efter adertonårig väntan de af den 18 Brumaire och den 2 Deeember afbrutna traditionerna åter vaknat till lif. De deputerade af venstern hafva, sedan deras kolleger af majoriteten dragit sig tillbaka, förklarat dynastien Tör afsatt. Ett ögonblick derpå utropades republiken i Hötål de Ville. Denna revolution har försiggått helt fredligt i känslan deraf att frauskt blod bör flyta endast på slagfältet. Revolutionen har likasom 1792 till ändamål främlingarnes fördrifvande. Paris befolkning fortfare alltså att genom ett lugnt och manligt uppträdande visa sig värdig sio och Frankrikes uppgift. Af regeringen betrodd med det embete, som under den föregående regimen så ofta missbrukades, uppmanar jag Paris befolkning att utöfra de politiska rättigheter, som den åter fullständigt ernått, med en hofsamhet och måtta, som visa Frankrike och verlden, att den verkligen är friheten värdig. Allas vår pligt är att under nuvarande omhyvälfningar endast tänka på den Tara, hvari fåderneslandet befinner sig. I det ögonblick, då Frankrike bereder sig att under skyddet af republikansk fribet segra eller dö, är jag förvissad om att mitt embete icke skall behöfva vånda sig mot andras förehafvanden än deras, som kunde förråda fåderneslandet. Paris den 4 Sept. 1870. Polisprefekten de Keratry. Inrikesministern Gambetta tillkännager att den kejserliga familjens körrespondens rbed många samtida personligheter på gränsen blifvit belagd med beslag. Som denna brefvexliag tillhör dagens historian, skritver Gambetta, tillsätter inrikesministern en kommission med appdrag att samla, ordna och förbereda densammas offentliggörande. — Polisprefekten de Köratry är ordförande i denna, af hrr Aodrå Lavertujon, Estancelin, Gagneur och Andre Cochut bestående kommission. Regeringen i Paris har nu öfverenskommit att utom krigs-, finansoch utrikesministrarne äfven sjöministern skall lemna hufvudstaden, så soart preussarne närma sig. Republiken har i landsorten blifvit prokla merad nästan utan allt motstånd. Endast i två städer, Amiens och Douay, har kommunalrådet nediagt protest mot dess införande. Amiens protesterade äfven 1848. Prinsessan Matbilde, prios Napoleons syster och enka efter furst Demidoff, skall, då hon i Havre ämnade gå ombord till England, blifvit af myndigheterna hindrad att fortsätta resan. Man beskyiler såväl henne som den kejserliga öfverintendenten och inspektören för konstsamlingarna i Louvren, Nieowerkerke, att på ett oförsvarligt sätt ha lånat ut målningar ur statens samlingar till vänner och bekanta. Prinsessan medförde 60 coiliee. Nieuwerkerke är afsatt. Victor Hugo har verkligen efter 18 års landsflykt nu återkommit till Paris. Vid ankomsten till nordbanans barngård mottogs han af en stor menniskomassa. Han ville sätta sig upp i en vagn men massan trängde honom, under ett döfvande jubel och under ropen Vive la republique! till ett kafe, der han från ett af fönstren höll följande tal: Det fattas mig ord att säga hur rörd jag är öfver det utomordentliga mottagande jag finner hos Paris ädla folk. Medborgare! Jag har sagt, att den dag republiken återkommer skall niogsarbeten vid Montretout. TI alla mairier jag äfven återkomma. Här är jag! (Entusiastiska bifallsrop.) Två stora saker kalla mig hit: den första är republiken, den andra faran, (Sensation.) Jag kommer bit för att I oo mart till tta nnh half åtta häriar kancara