Aftonbladet – 9 september 1870, sida 2

sertsalarne hafva stängts, sångarne förstummats, och lindansarne våga icke mera visa sig på spänd lina — kort sagdt, det gamla Paris, det lefnadsglada och blaserade Paris är dödt. I dess ställe har uppstått ett nytt, krigiskt, fast, entusiastiskt Paris, som är redo att försvara sig till det yttersta. I sanning, detta Paris är nog så godt som det förra, och vi hafva intet att beklaga oss ötver. Paris är dödt, lefve Paris! Detta nya Paris begär vapen och skockar sig tillsamman vid ingångarne till mairierna. Det besöker fästningsverken, lär att handtera chassepotgevären och skjuter till måls i Vincennes. Det afbidar med laga den preussiska hären. Hvad säger jag? Det väntar den och vill mäta sig med den. Det vill lära främlingarne hvad ett af hämnd sjudande Paris kan uträtta. Detta Paris är icke öfverseende mot dem, som genom sin sorglöshet, okunnighet. öfvermod och oduglighet banat väg för vårt arma fäderneslands olycka. Det uthvisslar de deputerade af högern när de lemna kammaren. Det rycker på aåxlarne åt tiraderna i de officiella bladen. Men det bryter icke ut il! klagan och förebråelser. Låtom oss först laga att vi få preussarne ut ur landet, tyckes det säga, så skola vi sedan se hvad som är att göra. Skarpskyttebataljonerna, som hvarje ögonblick, med sma fanor ispetsen, draga förbi på gatorna, erbjuda ett brokigt skådespel. Största delen af skyttarne hafva ingen uniform. Några äro klädde i i blus, andre i svart rock. Mjölnaren gär, hvit af mjöl, vid sidan af den pomaderade, efter nyaste mode klädde sprätten. Lumpsamlaren stöter tillsammans med mannen af verld. Gatsoparen går arm i arm med veterskapsmannen. De äro alla lika för några veckor. De lifvas alla af samma kärlek tiil fäderneslandet! De ha föröfrizt icke varit sysslolöse de hederlige skarpskyttarne! De ha järt exercera på åtta dagar och handtera redan chassepotgeväret som gamla soldater. Bland dem finnås många jägare och krypskyttar, män som skjuta väl och knappast skol: förfela målet. Det har icke gått acklimatisationsträdgården bättre än Boulogneskogen. Denna leende park finnes icke mera. De lustiga aporna ha vändrat till Belgien, papegojorna till Holland, elefanterna och gazeilerna, jag vet icke hvart. De förut af ankor hvimlande kanalerna ligga iu öde. Till och med blomrnorna ha försvunnit. Man skulle kunna tro, att fienden redan varit der; den vackra trädgården ser ut som en valplats. En fransk tidningskorrespondent, som varit tillsammans med åmiral Bouöt-Villaumez och flera högre officerare å franska blokadflottan, skrifver från chefskeppet la Surveillante (liggande i Kjögebugt) att alla offiöeraröe på flottan tänka och säga om den timade regementsförändringen : Vi äro här för att utföra ett svårt och otacksamt värf. Hvilken regering det än är i Frankrike, skola vi till det yttersta uppfylla vår pligt utan att fråga efter politiken. Allt hvad vi önska är att mon organiserar försvaret och fäddar fäderneslandet. Den tyske generalguvernören i Elsass, grefve Bismarck-Bohlen, har i dessa dagar utfärdat en proklamation, hvarmed han formnligen tagit landet i besittning. Man får häraf veta, skrifver National-Zeitung, hvilka områden Bismarck fordrar att få afträdda till Preussen. Utom departeinentena Hautoch BasRhia är ätven det nybildade guvernementet Moselle, bestående af arrondissementerna Metz, Thionville. Sarreguemines; Chateau Salins och Sarrebourg införlifvade med: gavernementet. Det nya guvernementets gräns går följaktligen från luxemburgisk-franska gränsen, hvarest denna söder om Esch höjer sig åt öster, till ett par mil vester om Moselle, som den uppnår vid Corny (mellan Metz och Pontå-Mousson) och derefter följer. söderut till Champey; den drager sig vidare i sydostlig riktning öfver lothringska högslätten, följande Moselle och sedermera Meurthe på ett afstånd af 2 till 3 mil, tills den vid Donon når Vogesernas hofvudkedja; derifrån sammanfaller guvernementets gräns med departemenI terna Bas-Rhins och Haut-Rhbins tills den ofvanför Primtrut når Schweiz gränser. Staatsanzeiger uppgifver det ifrågavarande området till 274 qvadratmir med 1,644,.546 invånare. Efter Preussens beräkving skulle alltså Thionville och Metz titlfa!la Tyskland; söder om Metz blefve Chåteau Sälins, Marsal, Sarrebourg, Phalsbourg 0. s. Vy. tyskar; medan man är nog nådig att vilja låta Frankrike behålla Nancy och Luneville. De tyska tidningarne medgifva, att invånarnei det område, som konung Wilhelm redan anser för sitt, äro lika så fransksinnade som i någon annan del af Frankrike, och att de äro uppfyllda af ett glödande bat till Preussen, men denna omständighet tillägges naturligtvis icke den ringaste betydelse. Independance Belge meddelar ett telegram från London af följande innehåll: Lord Granville skall föreslå ett vapenstillestånd. Alla neutrala regeringar äro öfIverens om att råda Tyskland att ej sönderstycka Frankrike, hvarigenom kriget skulle blifva evigt. Ministerrådet är sammankalladt till om måndag. Öppnandet ar det österrikiska riksrådet har, på grund af de med böhmarne alltjemt pågående underhandlingarna, blifvit uppskjutet till den 15. De senaste dagarnes händelser ha mnaturligtvis ej förfelat att i Italien göra ett otantligt intryck. Våra underrättelser derifrån gå till den 2 Sept. Denna dag herrskadei Rom en häftig jäsning. Man väntade en demonstration af aktionspartiet och motsåg en sammanstötning med regeriogsmakten. Polisen var i ifrig verksamhet och en mängd häktningar gjordes isynherhet bland den förmögnare medelklassen. ; I Florens väntade man en deputation från ma 0 t Nn l Il f E : I f I r 1 8 c r k t n t e Rom med en af 8000 personer undertecknad U 0 4 ar a 241080 mm le Tr ss oo Lo ls