Aftonbladet – 9 september 1870, sida 2

STOCKHOLM den 9 Sept Af de Parisertidningar, som vi med gårdagens post mottogo, är det ingen, som ännu har unlerrättelser om katastrofen vid Sedan, med undantag af.Figaro, hvilken i det n:r, som är dateradt måndagen den 5, men i sjelfva verket utkommit i Paris aftonen förut. Man läser der i spetsen för bladet följande af orefven af Palikao och dåvarande regeringens öfriga ledamöter undertecknade proklamation: Fransmän! En stor olycka har träffat fäderneslandet. Efter tre dagars hjeltemodiga strider, utkämpade af marskalk Mac Mahons arme mot 300,000 fiender, hafva fyrtio tusen man blifvit gjorda till fångar. General Wimpffen, som öfvertagit chefskapet för armen i den svårt sårade marskalk Mac Mahons ställe, har undertecknat en kapitulation. penna grymma motgång nedslår icke vårt mod. Paris är nu i försvars-tillstånd. Landets militära krafter organisera sig. Inom få dagar skall en ny armå befinna sig under Paris murar; en annan armå formerar sig vid Loires stränder. Eder patriotism, eder enighet, eder energi skola rädda Frankrike, Regeringen vidtager, i förening med de offentliga myndigheterna, alla de mått och stez, som af händelsernas allvar kräfvas. Tidniogen tillägger efter meddelandet af denna proklamation följande: På detta vädjande skall nationen svara med sin yttersta ansträngning; den manliga och patriotiska hållning, med hvilken proklamationen blifvit mottagen af Paris befolkning, är oss derför en borgen. Detstora antal medborgare, som tränges vid portarne till mairie Dronot (andra arrondissementet, invid Boulevard des Italiens), mottaga nyheten om våra motgångar med ropet: Lefve Frankrike! lefve nationen! utan att dermed blanda något annat skri eller några klagomål, som erinra om föregående politiska stridigheter; det är icke mnedslagenhet, det är önskan om hämd man läser på alla ansigten.f Man känner, att de störa dagarne från Tra återkommit och att timman för det hjeltemodiga uppvaknandet kommit: Fösterlandet är ater i fara! Den beslutsåmhet, som råder, som lifvar allas bjertan, lemnar visshet derom, em fosterlandet äfven denna gång skall rädas. Om stämningen i Paris yttras längre fram i samma blad: Underrättelsen om vårt nederlag fram kallade i första ögonblicket en smärtsam häpnad och förtviflan. Man betraktade hvarandra med ögon, fyllda af tårar, sedan man kanske för hundrade gången läst och omläst den bedröfliga nyheten. Man tänkte på de strömmar af blod, som blifvit ärofullt, men. fruktlöst, utgjutna. Det är 55 år sedan Paris kände en så liflig och så djup smärta! Men sedermera, då det första häftiga intrycket gått öfver, tog kraften, manligheten, den verkliga franska karakteren ut sin rätt. Nå väl, ropade man, vi skola gå ut allesammans, vi skola stupa intill sista man, hellre än att gifva oss! Öfverallt mottogos dess patriotiska ord med entusiastiska acklamationer, och dessa ord äro nu på allas läppar, i allas bjertån. I Siccle, Journal des Debats ochöfriga Paristidoingar, som äro dateraie för söndags morgon, förekommer ännu ingen ting om katastrofen vid Sedan. Äfven Figaro ionehåller ännu ingenting om statshvälfningen, som egde rum på söndagen. : I de med gårdsgens post hitkomna Berlintidningarna fioner: man dock telegrammer från Paris som gå till den 5 på morgonen och meddela ej blott förteckningen öfver dena nya franska regeringens ledamöter, utan äfven ordalydelsen af den i Journal officiel samma morgon intagna proklamationen. Fullständigt har hon följande lydelse: Fransmän! Folket har lemnat bakom sig kammaren, hvilken endast tvekande arbetade för deti fara bragta fäderneslandets räddning. Folket har begärt republiken. Det har ej stält sina representanter på maktens höjd, utan insatt dem midt under faran. Republiken har besegrat 1792 års invasion. Republiken är proklamerad. Revolutionen sker i rättens och den allmänna välfärdens namn. Medborgare! Vaken öfver den stad som är eder anförtrodd! I morgon skolen I tillsammans med armån vara fåderneslandets hämnare: Enligt ett telegram till National-Zeilung har polisprefekten Keratry, till Paris invånare utfärdat en prohlamation, hvari han förklarar, att republikens syfte nu som 1792 är utländingens förjagande från Frankrikes jord. ) Valentin och Engelhardt ha som militäroch civilkommissarier blifvit skickade till Elsass: Victor Hugo skall.ha ankommit till Paris. Kejsarinnan Eagenieskall, på resan från Paris, i Brain le Comte, en jernvägsstation mellan Mons och Brissel, sammanträffat med sin son. Den senares ankomst till England är af telegrafen redan berättad. Det förmodas att kejsarinoan med deal unge prinsen kommer att taga sin bostad. på Sevenoaks, ett af henne för längre tid sedan inköpt landtgods i Sussex. Om kejsar Napoleons resa berättas i VIndep. belge från Licge den 4 dennes: Det kungliga bantåg, på hvilket kejsaren befann sig, afgick från Libramont omkring kl. 1 och passerade Namur:och Lioge. Till denna senare station anlände detsamma kl. half fem. Napoleon åkte i en särskild afdelning af den kungliga vagnen. Han syntes vara mycket lugn och rökte en cigarrett. I den omedelbart dertill stötande afdelningen befunno sig general Chazal och ordonansofficerarne. Åtskilliga franska och preussiska officerare åkte i andra vagnen. Man sade, att äfven prins Fredrik Wilhelm befann sig på tåget. Befolkningen i Licge var i okunnighet om att NRK rs STETTIN SDK SEEN BE RT KISA tade honom förvånad, men smittades till slut af hans skrattparoxysm, utan att sjelf veta orsaken till v. Sterns lifliga munterhet. Ha, ha, ha! fortfor denne att skratta och