Aftonbladet – 7 september 1870, sida 2

Det nuvarande krigets gång, säger Times i en artikel för den 31 Aug., har i hög grad bekräftat den paradoxen, att ingenting är säkert annat än det oväntade, Åtminstone har hittills ingenting annat än det oförutsedda inträffat. Hvarken konungen af Preussen eller fransmännens kejsare, hvarken den franska eller tyska regeringen, hvarken det franska eller det tyska folket hade gjort sig ens någon aning om den i dag slutande månadens händelser. Fransmännen tänkte göra en invasion i Tyskland, och de ha fått mottaga invasionen i sitt eget land. Tyskarna, ehuru vissa om slut!ig framgång, väntade en lång och mödosam konflikt, då tvärtom en månad har fört dem nästan till Pariss portar. Å andra sidan ha alla partiers beräkningar i afseende på krigets politiska verkningar likaledes varit oriktiga. Kejsar Napoleon kar förlorat icke en, utan ett halft dussin drabbningar. Parisarne förbluffades af de första krigsolyckorna, men en rad af motgångar har återupplifvat deras mod, i stället för att föröka deras bestörtning. Hvad skall nu hända härnäst? Såsom det berättats, var kriget icke rätt opulärt, då det först börjades med all visshet om framgång, och ändock blir det, enligt vår korrespondents pppgitt mer och mer popolärt trots en rad af nederlag. Man har nyligen förklarat, att den franska nationen måste godtgöra hvad de franska armeerna ha förlorat, och att Frankrikes sanna styrka först nu skall anlitas. Det brukade påstås, att tyskarne voro tröga och klumpiga, men de ha visat en exempellös kraft och snabbhet i rörelsen. Fransmännen betraktades såsom fulla af energi och spänstighet, men fallne för att bli försagde vid de första mot. gångarne. I sjelfva verket ha de uthärdat de förfärligaste olyckor utan försagdhet och visa nu prof på sin beslutsamhet under omständigheter, som äro de minst gynnsammn för dennas utvecklande. Det är alldeles visst, att om deras beslutsamhet står bi och de föresätta sig att göra motstånd till det yttersta, skola landets hjelpmedel befinnas nästan outtömliga. Antalet af soldater — nuvarande eller möjligen blitvande — i Frankrike måste vara ofantligt. Kejsar Napoleon hade blifvit intalad att kunna räkna på en sammanlagd styrka af 800,000 man. Han gick i fält med på sin höjd 350,000. Hvar äro de 450,000? De eller i alla händelser de män, som beräknades för dem, måste finnas någonstädes i landet. Vi ha framför oss den franska armens verkliga numerär, sådan den uppgafs året efter Sadova-fälttåget. Den gifver en effektiv styrka af 750,000 man på krigsfot. Sedan den tiden ha, såsom en frausk minister medgaf, oupphörliga bemödanden gjorts för att föröka och komplettera kejsarrikets militärstyrka just med detta krig i sigte. Hvar finnas alla desaknade trupperna? Kejsaren var bedragen, ) Det är skada att Wienerbladet icke redogör för det sätt hvarpå preussaren disponerar öfver Skandinavien.