Aftonbladet – 1 september 1870, sida 3

jförökande af belägringsarmåerna framfö Strassbourg och Metz. Likaledes hafva ofantRn massor belägringsartilleri inträffat frår oblens, Mainz, Erfurt och Magdeburg. Korung Wilhelm har förordnat, att striderna vid Metz den 14, 16 och 18 August skola uppkallas efter orterna Courcelles, Vionville och Gravelotte. Dunderberg, den stora franska pansarbåten, som nu bär namnet Rochambeau, anlände den 26 dennes till Deal och gick morgonen derpå, enligt derifrån ingånget telegram, vidare åt Nordsjön för att förena sig med franska eskadern. . Från Helgoland skrifves den 23 Augusti till Hamburger Nachrichten: Fortfarande ligger den franska flottan qvar söder om vår ö. Tid efter annan går en fregatt åtföljd af korvetterna ut mot Elbe eller Weser för att rekognoscera; för öfrigt ligger hela eskadern der stilla och fredlig. De preussiska örlogsfartygen ha flera gånger låtit sig se utanför Weser och Jahde, men drogo sig åter tillbaka, då de fiendtliga fartygen närmade sig. Hittills ha de båda motståndarne på Nordsjön icke vexlat något enda skott. Från i öfvermorgon blir de nordtyska Östersjökusternas blokad föllständig. Det är att antaga, att den franska flottan då skall dela sig för att postera sig på de särskilda ställena, och ett anfall af preussarne kan först då vinna framgång, ty sådan eskadern nu är sämmansatt: 9 pansarfartyg och 3 korvetter är den en för stor öfvermakt för den unga preussiska Nordsjöflottan. Transportfartyg föra oafbrutet proviant och dylikt till flottan. Ett af dem råkade på återvägen i fredagsafton på klipPorna öster om Helgoland, men kom under natten utan skada åter loss. Med uppbringandet af tyska kofferdifartyg går det, Gud vare lof, blott klent. De båda fartyg, om hvilka jag nyligen berättade, ångfartyget Pfeil och en brigg, äro ännu det enda bytet. Pfeil har måst aflemna sin Jast (stenkol) och ligger ännu vid sidan af pansarfregatterna; briggen, ett gammalt träfartyg, ligger alldeles aftackladt med nakna master bredvid det. Nästan dagligen afvisas ännu främmande fartyg. I förra veckan hade vi blott en gång besök af fransmännen, hvilka på lördagseftermiddagen kommo iland med en båt. Matroserna visste ingenting om de senare krigshändelserna och blefvo dörföre mycket förvånade, då de här meddelades dem. Det tycktes just icke verka synnerligen uppmuntrande på dem, då de fingo höra talas om tyskarnes lysande vapenbragder den 16 och 18 Augusti. De nordamerikanska hamnarne äro uppfylda af tyska fartyg, som icke våga gå till segels af ;truktan för franska örlogsfartyg. Enligt ;enskorrespondens till Times skulle endast i Newyorks hamn ligga 9 stora ångbåtar och 27 segelfartyg. Vid Boston ligga omkring 20 tyska fartyg, vid Baltimore 12 och Philadelphia 10. Vid Norfolk, Charleston, Savannah, Pensacola, Mobile, New Orleans, Galveston m; fl. äro likaledes en stor mängd tyska fartyg inspärrade i hamnarne; och i det hela finnes ingen senda hamn af någon betydenhet i Förenta Staterna, som ej inrymmer--dylika fartyg. Timesskörrespondenten. i Philadelpbia säger: Kaptenernas och redarnes utgifter och besvär förökas genom. den omständigheten, att de till följd af folkrätten icke kunna låta sina af europeer bestående ;hesättningar afmönstra, och detta pinsathme förhållande blir så mycket käns parare som de tyska. sjökaptenerna måste tillatigande se hurn frånska skepp löpa ia och ut i. nordamerikanska hamnar, som om ntet krig egde rumn. Ett bevis på omslaget i stämningen inom Tyskland är att åtskilliga tyska tidningar ned högaktning och beundran börja omtala narskalk Bazaine. Redan i preussiska ko1ungens depescher öm striden den 16 Aug. äges, att Bazaines trupper fördes utmärkt,. Man erkänner nö, ätt redan Vid början af triden den T4 syntes, att man möt sig hade n armeg, som leddes af säker hand, och att enden ej utsatte sig för onödiga förluster ller lät missleda eller förskräcka sig af blotta emonstrationer. Att preussarne fått helt anra tankar om franska skjutvapnen hafva vi örut genom anförande af korrespondenser rån tyska högqvarteret meddelat. Tetskrifelse från Forbach af den 21 Aug. till Weerzeitung säges likaså: Det är visst att! ratismärnnen vid Metz kämpat med en utomrdentlig härdnackenhet; i dessa strider hafva i (tyskarne) haft större förluster i manskap n fransmännen, ty -Vi mäste ständigt anulia dem i betäckta ställningar. Man eräpner allmänt att chassepotgeväret är fruk-. ansvärdt,. . TT tsöe Se j