Aftonbladet – 1 september 1870, sida 3

under tiden kan komma söderifrån, hotande att afskära förbindelserna med Tyskland, är i sanning ett så vågadt företag, att man icke kan undra öfver, att preussarne tillsvidare derifrån tyckas vilja afstå. Att stora förstärkningar fortfarande från Tyskland inträffa, lider intet tvifvel; men för att vara fullkomligt stark mot hvarje angrepp på en utsträckning från gränsen ända till Paris, erfordras i sanning så betydande krafter, att man måste betvifla att de kunna åstadkommas. Ett sådant företag skulle troligen, liksom det af år 1812, falla sönder under sin egen tyngd; ty allt har sitt mått, och när detta öfverskrides, inträder förstörelsen af sig sjelf. Den preussiska sydarmån synes nu också, efter hvad de senaste underrättelserna gifva vid handen, hafva åtminstone till någon del vändt sig norr ut, förmodligen för atti1samband med prins Friedrich Carls arm manövrera mot Mac Mahon, hvarunder Paris väl endast blifver efter omständigheterna hotadt. I det nordliga Frankrike förestå då snart vigtiga händelser, såframt ej Mac Mahon särskildt har för afsigt att spela rollen af en Fabius Cunctator och så mycket möjligt är draga ut på tiden, för att derunder på samma gång gifva Frankrike tid rett utveckla hela sin kraft och låta Tyskland känna tyngden af ett så vådligt företag som ett allvarsamt inbrottskrig i Frankrike. Ett sådant förfarande är emellertid med afseende på Bazaines ställniog dock mindre sannolikt, och de senasto underrättelserna synas med bestämdhet antyda, att en sammandrabbning förestår mellan floderna Aisne och Meuse. Emellertid ha uti Tyskland de i betydlig mån svikna förhoppningarne åstadkommit någon nedstämning, och särskildt har den omständigheten, att de största förlusterna i striden den 18:e utanför Metz drabbat de i och omkring Berlin förlagda regementena, verkat kännbart i nämnda stad. De utefter jernvägarne åt alla håll hemkommande sårade göra, jemte minnet af de saknade, den halfva segern temligen bitter. Å andra sidan uppkallar fäderneslandets verkliga fara i Frankrike efter hand hela nationalkraften. Den stiger långsamt, men med styrka; och hvilken af de stridande makterna det är, som försvarar sig, derom kan i sanning numera intet tvifvel uppstå. För Frankrike gäller det att vara eller icke vara; för Tyskland åter är kriget numera endast en stor affär. Men under det att det franska Jånet på 750 äldongr francs jam kort med. ätthet teckna år. det.tyska lånet på-100:-millioner KOR ganska trögt. Data fr, då det sammanhålles med de tyska armösrnas ofantligt stigande antal, ett: betänkligt tecken, .och den tid kan snart vara inne, då de i krig allt. böherrskände iäoraliska krafterna åfranska sidan kunna få en gifven öfvervigt. Strategiskt betraktadt, hafva preussarne fördelen af att åt ala båll kunna vända sig med samlad kraft. De hafva de kortare väzarne, de inre linierna; men detta uppväges lock till någon del af svårigheten att undernålla sig i rTedan hårdt medtagna trakter. Antalets öfvervigt hafva de äfven; men den1a motväges af de starka befästningar, på vilka fransmännen kunna stödja sig, och af vilka bland andra Både Strasbourg och ?halzbourg ännu äro -obetvingade. Taktiska ärdelar hafva de ock deruti, att de något ättre än fransmärned studerat de nya efdapnens verkan; men detta uppväges al det, örbittringens mod, med hvilket den franska oldaten strider för Frankrikes ära och sjelftändighet. a 4 R IRRSATERITTVTAA H