Aftonbladet – 30 augusti 1870, sida 3

Vasse och Verneville till på andra sidaä om del norra vägen: från Metz till Verdun dels gardet Il dels 9:de armekåren. Vid Gravelotte, i Bois-de r I Vaux intill Mosel 8:de och 7:de kåren, och äfvei från andra Moselstranden ingrep en brigad af l:st: . Järmekåren i striden. Likaså deltogo atdelningai Jaf 3:dje och 10:de kårerna, hufvudsakligen artilleri På fiendtliga sidan var hela den franska hufvud armån i elden, till och. med de i början till sjö expeditioner bestämda trupperna, med undantag a e icke vid Metz petinkliga afdelningarne Mac Ma ön oöh större delen af Faillys kär, Vid -mörkrets inbrytande lyckades det våra trupI pers oöfverträffliga tapperhet att storöa Nöjdpo I Sitionerna -och-.kasta fienden tillbaka ur hela linien hvarvid på högra flygeln den sedan kl. 2 på morgonen på marsch varande 2:a kåren på afgörande ; sätt ingrep. —— Sålunda bildade denna slagtning afslutningen-af de hittills vid Meti vidtägid etrategiska rörelserna. Resultatet är, att den fiendtliga armön för närvainde är afskuren från alla sina förbindelser med aris. En korrespondent tiil Daily News skildrar På följande sätt slaget den I8:de: Det stora slaget den 18, som slutade med seger fö? preussarhe; började klockan 10 på morgonen dch slötades först kl. 10 på tvällen. Till kl;12 var det en artilleridXöl. De franska linierna drogo sig bort öfver en böjd som bötäbkör vägen från Metz till Verdun. Deras högra flygel stödde sig mot en herrgård, la Vilette, med en af en mur omgifven trädgård; det hela var en stark ställning. Till venster om denna väg, som leder upp från Gravelotte, höllo fransmännen kammarne på öh rad kullar besatta, på hvilka de hade uppkastat 12 jordverk. Dessa verks kanoner beströko jemte 8 kulsprotor höjdslattningårne och dalen vid aravelotte och hindrade således hvarje närmande. Bakom dess linigr ligga fästena S:t Quentin och Caricres, hvilka fullkomligt betätkte fransmännen i ryggen och betryggade deras återtåg. Preussarne hade i början intagit ställning till en från nordvest till sydost löpande och på båda sidor om vägen från Metz till Verdun sig sträckande rad af höjder. Framemot middagen hade deras artillerield drifvit de franska kanonerna ur deras första linie, så att preussarne. till och med kömtid i tillfälle att framskicka sina kanoner och åter låta batterierha fatta pos:o framför deras förra ställning. Den nya slaglinien Utstråckte sig betydligt på båda sidor om Gravelotte. Jag framkom kl. 12 till slagfältet; just som striden började att bli allmän, Och hade från en kulle. ka anska god öfverblick öfver hela fältet. Kl. 2 vörö te franska rn hvilka betäckte vägen till Verdup, bragte lill tystnad och prenssarne framträngde ända till egendomen Malmaison och besatte densamma. Tjuguminuter. senare stödo de preussiska kanonerna. framför Gravelotte och drefvo de franska batterierna tillbaka från den ena ställningen till den andra. Tjugu minuter öfver 3 framryckte preussiskt kavalleri under den häftigaste bid från fransmännen. Det anföll med mycket eftertryck; men nödgades ätt vila, då dess innen icke genast tnderstödde och det egna drlilleriet cast delvis betäckte. Emellertid skyns dade afdelningar af preissiskt infanteri fram och försökte klockan 3,5 rubba fransmänäeH ur döras ställning. Det 33:dje linieregementet framträngde till en kulle, som tycktes vara nyckeln till den fiendtliga Ställningen; Det framgick med största hbjeltemod men tillbakäslogs inöd svåra förlsster. Preussarne hade vid denna tid hopat väldiga träppmassor på denna flygel; på nytt och oupp örligt å nytt formeräde, de älnd divisioner, och fram: örde dem, för att alltjeint tingas alt vika för Hetdens föfkrossande eld. Man kan icke tänka sig iågbt Mera lysande, än dessa preussarnes upprepade anfall, iogenting outtröttligare än det franska försvarets seghet. Olikhet i antal förefanns äfven här, liksor vid Wörth, men medden skilnad, att öfvervisten kär far Då frönsthännöns sida. Länge såg det tvifvelaktigt ut, öm de fråhåla bositionernas naturliga styrka, i förening med dess nUtiefiska öfverlägsenhet, icke skulle förlama preussarnes yttersta ansträngpiogar, Hela eftermiddagen) och ända till qvällen underhöll 8:de; preussiska kåren striden met en styrka af nära tre franska kårer. Ehuru förstärkt mot delar af 2idra och 3:dje kårerna, hade 8:de kåren icke mer ån 59,000 man med omkring 90 kanoner. Jag hade icke tid att fästa mig vid detaljer och kunde icke heller från min plats urskilja de olika regementena och kårerna, hvilka efter hvarandra Aeltodo I anfallet på de franska positionerna. Icke heiler skulle dagens öcö afgöras. på denna plats. Preussarne riktade sitt sista och lyckligaste anfall mot fiendens högra sida. Herrgården och byn la Vilette stormades kl. 9, ehuru de voro starkt besatta, hvarigenom den franska ställningen genast gjordes ohållbar. Deras batterier demonterades genom preussarnes eld, några af deras ätanverk togos till och med bakifrån ock de tvungos derigenom att titfytma den terräng, som de hittills så tappert hade försvarat, och att drsga sig tillbaka under skydd af fästningen. Den sista stödjeputkteh Hå vägen till Verdun öfvergafs och den franska Rbein-armen fätnh sig innesluten i den fästning, som hon hade valt till bås för sin invasion i Tyskländ, Jag hör, att den norråt gående jernvägen mellan Thionville och Metz snarast skall besättas och förbindelsen ellan de båda fästningarne afskäras. Konung ilhelm befann sig under hela striden på slagfältet. . . Det är svårt att uppskatta den preussiska förlusten, men de döda och sårade anslås till 10,000, hvilket är mycket i förhållande till antalet trupper, som voro i elden, men under anfallet på fransmännens center voro förlusterna förfärliga. Hvad fransmännen ha förlorat kan jag icke säga. Trots dagens hårda arbete, jubla preussarne högt öfver sin seger. Rykten om fred cirkulera redan i lägret, och man tror att det svåraste arbetet i alla bändelser är undangjordt. Den amerikanske generalen Sheridan var närvarande och åsåg striden från grefve Bismarcks vagn. General Forsyth är äfven här. En engelsk officer sårades; en annan fick hästen skjuten under sig. Från Rheims har Amedee Achard insändt till Moniteur universel ett bref af den 22 dennes, hvarur vi meddela följande: Efter hvad jag tror mig förmärka af de rörelser, som försiggå omkring oss, förmodar jag, att stora operationer ha begynt. Men till och med om jag hade genomskådat hela hemligheten, skulle jag icke tala om. den. Vänta icke, att jag skall berätta hvart de regementen marschera, som jag såg aftåga -. morgonen i dag. Den, som icke har nyceln till dessa manövrer, kan i allmänhet aldrig förklara för sig regementenas marscher och kontramarscher. Huru många gånger begifver man sig icke åt höger, blott för att dölja att man har i sinnet att gå till. venster? Under de ständiga rörelserna händer det till och med, att officerare, som söka sitt regemente, icke kunna finna det. Jag känner t: ex; en kapten, som i åtta dagar-har sökt sitt från Metz till Paris öfver Chålons. Hvarken intendenter eller generaler kunna gifva honom underrättelse härom. Hvad som mest förundrar dem, som aldrig sett en armå i. fält, är.den fullkomliga okunnighet, hvari man befinner sig om kårernas ställning; Detta gäller lika mycket om brigader och divisioner som om regementen. Fråga på en slump någon officer, vare sig en. öfverste eller en kapten, hvar general X:s division eller briad, som hör till samma armekår som han, efinoer sig, och man kan sätta upp tio mot ett, att han ingenting vet derom. Och denna bekännelse är blott rena sanningen. Til och