Aftonbladet – 30 augusti 1870, sida 3

ng) och öfvergången till Åls samlat en så ril ill; ) erfarenhet i det modefna fästningskriget, er en j hålla, under det kronprinsen skall föra de nd I till 300,000 man kompletterade sydarmen mo en I fiendens sista styrka och mot Paris. Äfver du vid denna operation torde Moltkesfavorit pd I manöver, kringgåetidet af den fiendtliga ställ. är ningen komma till användning. Man skal aI inskränka sig till att, till äfventyrs genom lf Steinmetz, låta observera Argocherna och e; I med hufvudstyrkan kringgående den fiendthj liga fronten kila sig in mellan Marne och ar Seine: Icke förgåfves bemödade sig under tt de sista åtta dagarne de preiässiske ryttarne ra J att utspana terrängen framåt linien Nancyle ) Bar-le-Duc ända till Chålons, Troyes, Chauwe I moönt och Epital: 18 pa f, Slaget vid Gravelötte. nl Det preussiska Militärwochenblatt meddelar el öfver drabbningen den 18 Aug. följande så7 som officiel betecknande rapport, hvilken lemt nar en god öfve sigt of operationerna sådana il de från preussisk sida framställast, tl) Striderna den 14, 16 och 18 Aug: stå i ett infö by addan Ran Den fiendtliga hufvudarmön anträdde sitt återtåg på Mosellinien efter detnederlag, som dess avantgardeskår den 6 dennes hade lidit vid Saarbräcken, och dertill föranledd genom den fullständiga upplösningen af dess högra flygelarm under marskalk Mac Mahon. Fästningen Hdonvilla och den mycket betydliga vapenplatsen Metz med sitt förskafisade läger gifva denna linia en utomordentlig styrka. Itt dirökt äbfall möt densamma hade haft sina svårigheter. Armön dirigerades derföre mot Mosel på södra sidan om Metz, för att ofvanför fästningen kunna gå öfver floden och uppsöka fienden. De stora massornas rörelse, som kunde företagas endast på en betydlig bredd, måste med synnerlig försigtighet beyggas.. Första armen öfvertog derföre betäckanet at denhå märsti. . . Då fienden ett ögonblick gjörde min af att rödan på denna sidan om Metz, på högra Moselstranden; vilja mottaga anfallet i den stärka ställningen vid franska Niedj näfmadbs de närstående äfdelningatne af audra atmön på sådant sött till den första, att de skulle kunna i rättan tid understödja densamma. N Emellertid öfverskredo de öfriga kårerna af andra armån redan Mosel, Fienden såg sig till följd deraf, för att icke förlora sina förbindelser med I Paris, nödsakad att utrymma den högra Moselce He MmMe rer oe lt I stranden, enär han icke vågade företaga ett anfall för att motsätta sig vår rörelse. ; ). Förstå armöns avantgarde, som välkats honota inycket nära, upptäckte i rättan tid denna afI marsch och kastade sig i träffningen den 14 på! franska arriergardet, som drefs in på hufvudstyrkans marschkolonpner. Dessa måste derföre, för att understödja arriergardet, låta några divisioner köra helt. om; på våt sid4 ihgrepo i, striden ela ! första och sjunde kårerna samt ströäda afäelntn I Igar af den närmast stående kåren af andra armön. . Fienden tillbakavisades och förföljdes ända under t kanonerna af de på högra Moselstranden befintliga! Metz-forterna. Denna träffning medförde dessutom den stora fördelen, att flendens afmärsch fördröjdes. En I nöjlighet förefaniis alt tillgotogöra denna fördel; Från Metz gå två vägar till Verdun, den rikt-! I niog som fratska armeån hade ått välja vid ö tilläfventyrg tillämHad afmarsch till Paris. De kål: for af andra atmön, som lHöllo på att gå öfver! Mosel dirigerades genast mot den närmast beI lägna sydliga vägen, för att kunna tvinga fienden att afbryta sin flankmarsch. I Denna vigtiga uppgift löstes på ett oöfverträffi ligt sätt. in blödiga och segerrika strider. : Pemte divisionen Stllpnägel åtetts på HÄendens flankbetäckniog, kåren Frossard. Franska armåen : kom småningom med nästan alla sina kårer i stri; den; påpreussiska. sidan deltogo återstoden af i 3:dje armekåren, 10:de armökårer, ett tegemente jef Ade käreh Kch ö1 brigad af öde kåren. Prins! ; Fredrik Carl öfvertog stridens ledning. Den i. början eröfrade terrängen bibehölls segerrikt un-!:; der den 12 timmar fortfarande striden, den södra!: vägen från Metz till Verdun uppnåddes och fien-; dens återtåg till Paris på denna väg blef sh ; afskpret. Vär truppets Attid varisanning hisltbs:. modig; förlusterna mycket betydliga, men fiendens !; ofantligt större, hvarom man kunde öfvertyga sig .: blott och bart genom en blick på slagfältet. Ända till den 19 hade det icke varit möjligt att begratva : alla de fallna fransmännen, Isynnerhet vitnar det!; stora antalet ännu qvarliggande Böldater af Kej-: serligS gardet öm döana elite-truppk ofantliga för. luster. ; Från fransk sida skattas i officiella uppgifter! styrkan på vår sida dubbelt så stor som den verk-! ligen var. Äfven visar sig af kejsarens proklamation vid affärden från Metz, likasom aj andra! officiella franska tippgifter, alldeles ottifvelaktigt,! att hufvudarmen haft den säkerligen riktiga arsigten att afmarschera till Verdun. Annu återstod honom flankmarschen på den nordliga vägen eller att böja af ännu mer nordligt på en större omväg. Om än en sådan fiendens marsch för honom innebar stor fara; så kunde det dock vara möjligt att den företogs såsom enda räddningsmedlet ur en högst ofördelaktig ställ-. ning, då i annat fall armön var afskören från Pa-! ris och alla sina bjelpkällor. Från preussiska sidan begsgnades den 17 att; till ett afgörande slag samla de kårer som dels redan befunno sig långt på andra sidan Mosel! dels under natten hade slagit flera bryggor öfver denna flod ofvanför Metz. Samtidigt bovakades! fiendens rörelser omsorgsfullt genom kavalleriet. Konungen dröjde på platsen ända till dess den långt framskridna tiden på dagen visade att ins Ben rörelse från fiendens sida var att förvänta, Den 18 kunde det afgörande slaget gifvas. Man måste vid truppernas disponerande vara beredd såväl derpå, att fienden skulle försöka att vika af på den nordliga vägen, som äfven derpå att han, inseende den störa svårigheten vid detta försök, föredrog att antaga en slagtning omedelbart fraw-! för Metz, med ryggen vänd mot Tyskland. Det sätt, hvarpå han under de tyska arm6e.nas föregående operationer förhållit sig, hade icke lemnat fienden något annat val öfrigt. På morgonen den 18 Aug. stodo: 1:a armån med 7:e kåren söder om Gravelotte, 8:e kåren och 1:a kavalleridivisionen söder om Rezgonville. (1:a kåren och 3:e kavalleridivisionen qvarstannade på högra Moselstranden framför Metz.) Denna armå erhöll till en början i uppdrag att i Bois de Vaux och vid Gravelotte betäcka 2:a armåöns rörelse mot något möjligen tillämnadt angrepp af fienden från Metz. 2:a armen framryckte på morgonen medl echeloner från venstra flygeln mot den norra vägen, underhållande förbindelse åt höger med 1:a armön, 12:e kåren erhöll riktningen från Mars-la-Tour mot Jarny, gardeskåren, framgående mellan Mars-: la-Tour och Vionville, mot Doncourt, 9:e kåren,öfverskridande chaussn vester om Rezonville, mot Caulre Ferme (norr om S:t Marcel). Dessa tre kårer bildade första linien; hade man uppnått de avgifna punkterna, så var man i besittning af den norra hufvudvägen. Sachsiskt och preussiskt kavalleri gingo före kolonnerna för att rekognoscera. . Så snart det härvid visade sig, att fienden icke var stadd på afmarsch, kunde han endast framför Metz. hålla stånd. Följaktligen måste en stor svängning åt höger företagas med dessa tre kårer och med båda armåerna skridas till angrepp mot fienden. i I andra linien följde 10:e och 3:e kårerna, och såsom sista reserv. den-från Pont å Mousson sedan kl. 2 på morgonen på marsch mot Buxieres befintliga 2:a kåren. KI. half 11 hade man fått visshet at: fienden unppgifvit afmarschen och intagit position nå den