Aftonbladet – 19 augusti 1870, sida 3

dande verk, som uppfördes på alla sidor om Metz. Sedan man passerat en otalig mängd portar, fallbommar och broar, ankommer ftian till ett ä? de tre befästade läger, hvilka då höllo på att upprättas. S:t Quentins fästen ha hvardera 60 kanoner, kasematter, bombfria baracker och 15 fot djupå löpgrafvar. Dessa fästen ligga på spetsen af en hög kulle, från hvilken man kan se flera mil ut öfver den breda dal, i hvilken Metz är beläget. Deras kanoner skola med förfärlig verkan spela mot den fiende, som genom dalen skulle nalkas för att angripa staden vid deras fot, och en slagen eller -demoraliserad armå kan finna ypperligt skydd i dalen, värnad på ena sidan af stadens kanoner och på den andra af fästena. Den engelska korrespondenten yttrade vid den tiden i ett bref från Metz: Dessa nya fästen äro icke blott afsedda för att försvara Mesz; staden är förträffligt befästad i och för sig. De äro afsedda för att skydda ett ofantligt läger, såsom i närvararande ögonblick, eller för att gifva skydd och tid att hemta andan åt en slagen armå. Så som omständigheterna under det nu pågående kriget gestaltat sig, kan det svårligen bli fråga om någon formlig belägring. Frankrike skulle troligen vara i stånd att sammandraga, inöfva och utrusta en stor armå innan Metz kunde tagas. Kejsar Carl V belägrade Metz i 10 månader, förlorade 30,000 man och måste derpå öfvergifva sitt företag. Då Bläicher 1841 passerade förbi Metz, qvarlemnade han endast n preussisk division för att bevaka det. Äfven en blott temporär förlust af Metz skulle, jemte förlusten af Strassbourg, vara ett hårdt slag för Frankrike, i följd af den nängd förråder för armen, hvilka der äro opade, Metz befolkning uppgår till närnare 60,000; dess vackra broar, offentliga parker, kajer och esplanader, dess präktiga sötiska katedral från 14:de århundradet, dess empelriddare-kyrka i förening med dess hitoriska minnen göra denna gamla stad till tt föremål för hvarje fransmans rättmätiga tolthet. En stor fransk pansarfregatt ankom i tislags e. m. till Kjöbenhavn och ankrade på rttre redden.