Aftonbladet – 19 augusti 1870, sida 3

spondent vid den badensiska här-afdelningen ett bref, dateradt högqvarteret Brumath den 8 Augusti, hvaraf vi meddela följande angående framryckandet mot Strasbourg: I dag på eftermiddagen var eder korrespondent i den gladaste stämning, då han trodde sig kunna komma att tillbringa aftonen i Strasbourg. För denna gång blef det emellertid icke något af. Kl. 4 e. m. kommo trupperna plötsligt i rörelse. Generalmarschen gick, kanonerna rasslade utåt vägen vid Strasbourg, infanterikolonner och ka: vallerimassor satte sig i marsch, och den badensiska generalstaben följde efter: Jag slöt mig till-den; och på en bagagevagn gick det no med blixtens snabbhet löst på Strasbourg, ända till omkring 12 mils afstånd från staden. Här uppstäldes trupperna, och vi erforo att en parlamentär blifvit skickad till staden. Det var major Amerongen, som redan var derinne och som under hänvisning på de stora olyckor som drabbat franska armåen och omöjligheten af att försvara staden Sprordrade kommendanten att kapitulera. Saken är nemligen den, att Strasbourg i sjelfva verket endast är besatt af mnationalgardet (?), hvadan platsen ingalunda, såsom vanligen sker, kan kallas en fästning af första ordningen. Sjelfva staden kan beskjutas med största lätthet, och muren som omgifver honom kan omedelbart angripas från flere sidor. Såsom följd häraf är borgerskapet icke synnerligen lifvadt för att staden skall blifva beskjuten, och Strassbourg är i sjelfva verket under nuvarande förhållanden så ohållbart (?) att det kan anses som en pet för borgerskapet att verka för en ögonlicklig jr (!): Marschen hade derföre det dubbla syftemål, att demonstrera och derigenom utöfva en påtryckning på borgerskapet, hvarvid kanske kunde visa sig en möjlighet till en kupp. Det felades icke heller mycket i att kuppen lyckats, och verlden skulle i så fall en vacker dag hafva blifvit öfverraskad af att badensiska och wirtembergska trupper öfverrumplat: och i första anfallet eröfrat en fästbiog af första ordningen. Portarne hade emellertid i rättan tid blifvit slutna; och det visade sig att demonstrationen icke heller kunde göra den åsyftade verkan. Guvernören afslog i en skarp form den till honom ställda uppfordran att kapitulera; och det ser också ut som om borgarne behöfde några kraftigare påstötningar... För att gifva dem en försmak sköt man några hus i förstaden i brand. Deremot underlät man att beskjuta staden. Det såg ut en stund som om man skulle marschera rakt in i Strassbourg, och först då artilleriet börjat vända om och jag inhemtat närmare upplysningar, insåg eder korrespondent tydligen nödvändigheten af att vända tillbaka till det två och en half mil derifrån belägna Burmath. Om Metz och dess befästningar skrifver en korrespondent till Daily News. Krigshändelserna, hvilka mer än andra äro underkastade lyckans vexlingar, ha gifvit Metz en vigt, som man icke skulle ha vågat förutsäga det för halfannan vecka sedan. Hittills har man hört Metz omtalas såsom en stor militärdepot, ett ofantligt magasin och en ofantlig arsenal, utomordentligt väl inrättad ed verkstäder, gjuterier och! masugnar, försedd med ofantliga förråder afl is och ammmunition och alla krigsför-! vödenheter, hvilken tarfvas för en armås il ält operationer. Nu ha emellertid tusentäls fransmän börjat betrakta Metz med andra ögon. Det kan nu komma att mottaga och beskydda en arme, som retirerar för Frankrikes inkräktare, och detta är ett ändämål, för hvilket ett franskt fäste icke behöft begagnas under mer än ett halft århundrade: etz är medelpunkten af Frankrikes pernanenta försvar mellan Meuse och Rhein och ir, näst Strassbourg, den starkaste fästning Frankrike. I detta krig med Tyskland är let ett franskt Mainz. Dess läge är ett af le bästa för en stor fästning: det ligger vid : vå floders förening. Ett fäste, som ligger vid en flod, der stora kommunikationsleder skära; hvarandra, uppfyller icke allenast alla! vilkor för säkerhet, utan beherrskar också! båda stränderna och erbjuder tillfälle att anfalla eu fiende, som försöker passera der förbi. Det är också mera svårt att kringsänna, derför att det då är nödvändigt att 79gor ofvanför och nedanför detsamma. t ölics af Moselle i vester, der floden on kok; 7 genomskär sedan staden, om DD ;ro slagna öfver densamma. ienca plats från söder, Ika den ena , nder det Detia öfver. Sig lyter fram 1.can jen andra går geuc löd på vatten är ett visor c t ningens försvar. Genom atv s orga sluss Seille, kan vattnet höjas 24 iot, hvarige-; pom en sjö af mer än en svensk mil : om-j krets bildas. Nio vägar leda till staden, soi har lika många vindbryggor. Planen till ringmuren uppgjordes af. Vauban och fortsattes af marskalk Belleisle. De förnämsta verken utanför ringmuren äro Maselles och Belle-Croixs dubbla kronverk, konstruerade af Cormontaigne, en af de största mästare i befästningskonsten, som Frankrike någonsin gt, och anses såsom hans chef doeuvre, Cormontaigne bodde i Thionville och ombyggde de flesta befästningar i denna del af Frankrike. Förbättrande Vaubans system, drog han ut ravelinens framspringande spets — det tvåsidiga, kil-lika verk, som är konstrueradt midtemot courtinen, framför tångverken — mycket längre. Genom denna konstruktion blef det omöjligt för en fiende att bestiga en bastions glacis, med mindre han hade bemäktigat sig de två sidoravelinerna, i: följd af den eld, som från dessa kan riktas mot hans belägringsarbeten; härigenom drapes betydligt ut på tiden med en belägring. Dubbel-kronan i Metz omgifves af en tredubbel vallgraf, fylld med vatten. Der finns! också en betydlig redutt, kallad Le Patå, så anlagd, att den kan förvandlas till en ö.l Militärlasarettet kan mottaga 1500 patienter. Metz försvarsverk äro emellertid ej inskränkta till fästningen; Metz har rundtomkring sig befästningar, hvilka göra det till ett stort befästadt läger. Daily News specialkorrespondent var i förra månaden vid Metz a a RÅ CR NAR ER a