Aftonbladet – 18 augusti 1870, sida 6

oråken inträdde i undervisningen, af den jeinförligt bättre metod som iakttoges och f den sorgfälliga preparation, som vanligen ;reginge hvarje lexa. På grund häraf var an enhälligt af den åsigten, att någon öferansträgning icke af språkundervisningen ;rorsakades i de tre nedersta klasserna. föjligen kunde någon farhåga för öfveranträngniog förefinnas i 4:de och än mera i en 5:te. Hvarjehanda förslag framställdes erför i syfte att i dessa klasser ästadkomia någon lättnad. Så önskade några, att e nu föreskritna latinska hemtemata i 4:de ch möjligen äfven 5:te klassen skulle bortagas och förändras till extemporalier på läroummet, så mycket mer, som detta gåfve läaren tillfälle att förebygga hvarje slags unjerslef och vid skrifningen lemna erforderlig edving. — Detta förslag ogillades af andra, om förmenade, att det icke vore någon för tor fordran, att en lärjunge, som i två till re år läst latin, borde kunna sjelf utarbeta tt efter hans ståndpunkt afpassadt öfverättvingsprof, och att det mekaniska arbetet rid inskrifoingen i skolan borttoge en tid, som kunde bättre användas; deremot ville nan för kontrollens skull gerna förorda den 1itvägen, att extemporalier och hemtemata omvexlade, möjligen till och med hvarannan vecka. I 5:te klassen ansågs en lindring i ärjungarnes arbete kunna vinnas genom framlyttning af franska språket till 6:te klassen. Afven härom voro dock meningarne mycket ielade, och särskildt framhölls af många den isigten, att en sådan framflyttning icke vore möjhg, om icke på samma gång det franska skrifprofvet i afgångsexamen antingen borttoges eller åtminstone gjordes betydligt lättare. I allmänhet var man ense derom, att de nuvarande lagbestämmelserna ingalunda vore af den beskaffenhet, att de medförde någon lärjungarnes öfveransträgoing i de nedra klasserna; genom flere K. cirkulärer hade dessutom lärarne erinrats om nödvändigheten att vara på sin vakt mot en sådan. Om, oaktadt allt detta, en viss vro och missbelåtenhet kunde förspörjas hos föräldrar och målsmän, kunde anledningen dertill vara att söka i andra omständigheter, om hvilka mötet närmare finge yttra sig vid 3:e momentet i denna punkt.. Här kunde blött Vara skäl att påpeka, hurusom de öfningar, hvilka beräknats böra blifva en hvila och. vederqvickelse för lärjungarne, i sin mån någon gång bidroge att göra lärjungarnes hela dag alltför Uppragem om de också icke kunde sägas medföra öfveransträngning. 2:dra momentet, I afssende härpå uttaledes allmänt den åsigt, att, om lagens föreskrifter angående användande af en lärare i 1:a och fyra lärare i 2:dra och 3:dje klasserna noga efterlefves, någon fara för öfveransträngning i dessa klasser på grund af lärarnes mängd icke förefunnes. Detta kunde dock för närvarande ej alltid ske, emedan man stundom ej hade all derför behöflig lärarekraft, t. ex. då vid undervisningen ännu ej fullt vana vikarier måste användas. Hvad 4:de och 5:te klasserna anginge, vore det naturligt, att mängden af ämnen och det större antal af lärare, som undervisa i samma klass, vållade mera svårigbet. Dock behöfde ej heller på detta stadium öfveransträngving förekomma, om ämnena ställdes i riktigt förhållande till bvarandra, så att hufvudämnen och biämnen noga åtskildes, samt läsordningen så uppgjordes, att arbetet ej fölle alltför tungt på den ena eller andra dagen. Önskligt vore, att så få lärare som möjligt äfven här kunde i samma klass användas. Lagstiftningsåtgärder vore ej af nöden, emedan de svårigheter och olägenheter, som möjligen förefunnes, ej framkallades. af stadgandena i och för sig, och skulle försvinna genom stigande lärarebildning. 8:dje monentet företogs nu till behandling, hvarvid dock i följd at de svar, som lemnats på frågorna i de båda första momenten, frågan ställdes så: Öfveransträngas ynglingarna i de öfre klasserna al våra läroverk och, om så förhåller sig, på hvilka orsaker beror då denna öfveransträngning? På uppmaning af statsrådet Wennerberg lemnades af öfverstlöjtnant G. Nybleus; som under företagna inspektionsresor vid läroverken inhemtat kännedom om: ungdomens fysiska betinnarde öch förmåga ätt deltaga i de gymnastiska öfnivgarna,. atskiliga upplysningar, af-hvilka framgick, atthelsotillståndet på det hela taget icke syntes otill fredsställande. Procenten af dem, som för sjuklighet. befriats från gymnastik,. vore ej synnerligen hög, och den svenska skolungdomens helsotillstånd kunde anses uugefär lika godt som skolungdomens i andra länder, särskildt Schweizy hvarom talaren nyss varit i tillfälle förskaffa sig därmare Kännedom. Dock förmärktes någon olikhet i de olika klasserna. Till den 5-vore allt godt, men från depna började förhållandet i någon mån förändras. Minst tillfredsställande vore det i öfre 6:te och nedre 7:de; men åter bättre i öfre 7:de: Det intellektaella arbetet vore i de båda öfre klässerna väl strängt, någon gång 12 å 13 timmar. dagligen för ynglingar med:medelmåttiga anlag. Men den fysiska svaglieten bland dessa berodde äfver på andra omständigheter, först och främst få de förhållanden; i hvilka barnen lerde Ä emmen. Under pubertetsutvecklingen ydre det särskildt af yttersta vigt, att ynglingen ej tvunges till alltförmycket stillaSittande arbete. ; Under den öfverläggning, som härefter uppstod, uttrycktes temligen allmänt den mening, att öfveranstränvgnigg förefunnes i G:te klassen, synnerligast i dess öfre afdelniog, der tvenne ämnen afslutades, nemligen tyska språket och naturalbistorien, af hvilka den senare ansågs kräfva väl mycket -arbete. ESPRESSO STD PRO EISENSTEIN LES