Aftonbladet – 13 augusti 1870, sida 2

l ett ögonblick, då händelserna i utlandet i ögsta grad sätta känslan för fåderneslandet i rö else, längtar jag att se folkrepresentationen sam ad. Jag hoppas att krigets furie skall lemna Belsien oberördt, att den garanterade neutralitet, som tormakterna ålagt det, icke skall brytas. Kejsar Napoleon har skrifvit till mig, att det är hans esiämdaste föresats att respektera Belgiens neuralitet, och att han hoppas, att Belgien sjelf skall reta upprätthålla densamma genom alla de medel om stå till dess förfogande. Jag svarade honom utt kejsaren icke misstagit sig om våra afsigter. Likaiedes har preussiska regeringen gifvit mig skriftligt löfte att respektera Belgiens neutralitet, ;å länge den andra parten icke kränker densamma. Bland de främmande makternas vitnesbörd om välvilja framhåller jag med tacksamhet engelska regeringens omsorg för Belgiens intressen och det understöd som detta sinnelag funnit hos parlamenet och den offentiiga meningen i England. andra sidan skall Belgien veta, hvad det efter sin folkrätsligt föreskrifoa ställning är skyldigt andra makter och sig sjelft. Belgien skall lojalt och uppriktigt upprätthålla sin neutralitet och är redo att i öfverensstämmelse med de krigförande makternas önskan försvara densamma med hela sin patriotism. Regeringen har redan vidtagit de förhållnipgsreglor, som påbjudas af omständigheterna. Kaiorarne skola icke neka sitt samtycke dertill. Under innevarande session komma blott några få vigtiga lagförslag att framläggas. Belgien har aldrig varit stäldt inför en farligare pröfning än nu. Genom klokhet, lojalitet och patriotism skall det visa sig makternas aktning och sina fria institutioner värdigt. Det känner sin rätt och vet att uppskatta de förmåner, som det egt under 40 år. Det vet, att det nu gäller dess välstånd, frihet och ära, ja dess tillvaro. Gent emot denna heliga uppgift äro alla belgier eniga, hafva konung och folk blott en tanke och en lösen: Lefve-Belgiens oafhängighet! Gud vake deröfver och skydde dess rättigheter!v Talet upptogs med bifall, isynnerhet den del deraf som handlar om England. Ett telegram från Wien till Hawb. Nachrichten meddelar: De: tekniska förarbetena till befästandet af Emslinien, således mot den baierska gränsen, hafva tagit sin början. Underrättelserna om att Österrike håller på att organisera och uppsätta armekårer upprepas oafbrutet och blifva ständigt mera detaljerade. Från Wien telegraferas den 8 att alla permitterade soldater och ailt reservmanskap al samtliga afdelvingar äro inkallade, och att befallning skall vara gifven om uppställandet af sex arwekårer, under kommando af Marsticlo, Hartung, John, Ramming, Gablenz och Edelheim. At en skrifvelse från Bukarest af den 30 i förra månaden ses, att rumänerne äro förbittrade öfver att prins Leopold af Hoöhenzollern icke vände sig till den rumäniska nationen i stället för till konungen af Preussen för att bedja om tillåtelse att mottaga spanska kronan. Ty för att hans broder, prins Carl, våren 1866 skalle kunnas mottaga röäniska kKronav, måste han enligt landets örfattning vara af romänisk härkomst, och i anledniog häraf måste hans fader, prins Anton af Hohenzollern, låta naturalisera sig Efter denna akt tillhör prins Auton den rumäniska nationen, i det han är den första och prins Leopold den andra agnaten til kronan. Som sådan skulle den sistnämnda enligt rumänerna3 åsigt, hafva utbedt sig tilllåtelse att mottaga spanska kronan hos dynastiens öfverhulvad, fursten af Rumänien och icke hos konungen af Preussen.