Aftonbladet – 13 augusti 1870, sida 2

I sitt nummer för den 8 Aug., således efter de för de franska vapnen olyckliga händelserna på krigsteatern, yitrar regeringens organ Jourual officiel följande om betydelsen af den kamp Frankrike nu upptagit mot Preussen: I folkens lif gifvas vissa högtidliga och afgörande ögonblick, då Gud gifver dem tillfälle att visa hvad de äro och hvad de förmå. Ett sådant ögonblick har nu kommit för Frankrike! Man bar ofta trott, att den stora nationen, s) oförskräckt hon än är i första anloppet, icke kan bära svårare olyckor. Det som nu inför våra ögon tilldrager sig vederlägger denna smädelse. Befolkniogens hållaing visar ingen nedslagenhet utan blott päåtriotisk förbittring. möt Frankrikes angripare, hvilka här skola fina sin graf. Alla fransmän skola resa sig som en man! De tänka på sina förfäder och på sina efterkommande. Bakom dem ligga sekler af ära, framför dem en framtid full af frihet och makt som deras hjeltemod skall skapa! Aldrig har Frankrike på ett så stort och im posant sätt lagt i dagen nationalkarakterens ädla stolthet och kraft. Fulia at häntörelse ropa alla: till vapen, låtom oss segra eller dö! Under det våra soldater med bjeltemod försvara fosterlandets jord, är Earopa med rätta fullt af oro öfver Preussens framgångar. Men vet icke huru långt denna omättliga äregirighet kunde gå, om hon ännu mera eggades af en defivitiv seger. Det är en oföränderlig lag uti historien, att hvarje folk, som genom utomordentliga framgångar stör den allmänna jemnvigten, derigenon framkallar en reaktion. mot sin. seger och gör alla andra folk till sina fiender. Det kan icke slå felt, att denna sanning äfven denna gång kommer att styrkas af erfarenheten. Hvilken kan väl öfverhutvud . vara intressesad uti bildandet af ett tyskt rike? Hvilken kan väl önska, att Nordsjön och Östersjön blifva preussiska. hat? Kanske Sverige, Norge och Danmark? De skulle tillintetgö1as genom Preussens:triumf. Kanske Ryssland? Det har mer än pågon annan makt intresse uti att upprätthålla jemnvigten i vorden emot germandömets frarträngande. Eiler är det kanske England?. Det måste, säsom stor sjömakt, såsom Danmarks beskyddare, motsätta sig den preussiska marinens ytterligare framsteg. Ar det kanske Holland? Det har redan länge nog varit hotadt af Bismarcks intriger. Hvad Usterrike beträffar, skulle bildandet af ett tyskt rike under huset Hohenzöllern vara det farligaste slag icke endast för Habsdurgska huset utan för tillvaron af en österfikisk-ungersk monarki öfverhufvud. Preussen skulle säkerligen försöka att gifva löften åt wieokabinettet, men man vet, huru mycket Bismarcks löften äro att lita på. Hvilket slags garanti det än må blifva, kan den aldrig vara starkare än det band som förepade Preussen med det forna tyska förbundet, och som Preassen likväl, utan att ihågkomma sina förpligtelser, på så våldsamt sätt önderslet. Hohegzollarnes definitiva triumt 1e för Italien vara icke mindre bedröflig än Österrike. Ett tyskt rike skulle tili hva-ie pris söka skaffa sig kustländer i söder såväl som i norr, Det skulle cttersträfva besitttingen af Venezia, Triest och Amsterdam. Italiens pånyttfödelse skulle vara hotad. Vi uppfordra Europas regeringar och folk att rycka Europa undan den preussiska despotismen, att — vare sig genom allianser eller sympatier — understödja oss i att upprätthålla den eoropeiska jemnvigten. I England, Dan: mark, Sverige visa sig redan tecken till en sädan vändning. rriko och Italien rusta sedan. Vår patriotism är voxeu alla. faror. Ju allvarligare förhållandena äro, desto större energi skall nationen utveckla. De nyvalda begiska kamrarne sammanträdde den 7 dennes. I trontalet yttrade konungen: