Aftonbladet – 11 augusti 1870, sida 3

om Preussen segrade skulle det icke åt-r släppa ifrån sig hvad det tagit ipant utan uppställa för oss ännu mera förödmjukande vilkor. Hade Danmark sagt nej, kunde det till och med i värsta fall vara någon möjlighet att Preussen, hvilket, som man på förhand kan beräkna, skall vara betydliyt försvagadt äfven om det segrat, skall draga i betänkande att straxt ytterligare utmana andra europeiska makter genom att angripa Danmark. Men blef Preussen till sist slaget och Danmark sålunda på förhand låtit binda sina händer af fruktan, skulle det följa af sig sjelft, att Frankrike icke vidare brydde sig om vår sak, hvaremot det om Danmark modigt satt hårdt mot hårdt vore att vänta att ett slutligen segerrikt Frankrike skulle hjelpa oss att få upprättelse både för äldre förnärmelser och den skada Preussen onekligen skulle skynda att tillfoga oss om vi icke underkastade oss dess supponerade vilkor. Med andra ord: ställniogen är forttarande den, att vi icke hafva något val, ty genom att afskära oss möjligheten att träda upp vid Franhrikes sida kunna vi endast förlora, men genom att hålla den öppen för oss, äfven med fara för öfvergående nya misshandlingar från Preussens sida, bevara vi först och främst vår ära och dernäst möjligheten af framtida seger och upprättelse.n Den nye amtmannen i Haderslev, assessor Heinrich Lucht är, eiligt hvad Veile Amtsavis berättar, en schlesvigholsteinare af renaste vatten. Han är uppfostrad i Karl v. Scheel Plessens skola och tjenstgjorde på dennes byrå då Scheel Plessen var öfverpresident i Altona. Lucht var först sch!esvigholsteinare och är nu preussare med lif och själ. or: va Gb råa da arg rn bg neg