Aftonbladet – 5 augusti 1870, sida 2

och iimes torklara det vara Pogiands pustju att sätta sig i stånd att försvara sina rät-sl tigheter såsom neutral makt. fö De tyska tidningarne beskylla äfven Hol-lre land att gynna Frankrike mera. än det ärfi berättigadt till såsom neutral makt. Isynner-Db het har Kölnische Zeitung nyligen skarpt anb ripit den holländska regeringen, derför att hon tillåtit, att de franska krigsskeppen för-1 sågo sig med stenkol från Holland. HärpålVv svara tidningarne i Amsterdam: I alla dele handelstraktater, som Frankrike afslutit, i!b traktaterna med Belgien, England och Tull-t föreningen lika väl som i traktaten med Hollu land, är det uttryckligen föreskrifvet, att ut-lE förseln af stenkol icke får förbjudas, ja att!1I det icke en gång får läggas tull på utförseln. Ir Holland har dessutom icke så stora förråd af d stenkol, att det kan förse de franska krigs-h fartygen dermed. De franska örlogsfartyg, Ff som löpa in i holländska hamnar, få till ochs med enligt den härom utfärdade proklama-n tionen blott förse sig med så mycket sten-ja kol, som de behöfva för att komma till när-e maste hamn i Franktike, således till Din-J! kirchen, och denna qvantitet är alltför obe-t tydlig att förslå för en längre resa. l Från Brissel skrifves till den franska Jour1 nal officiel den 27 Juli: E Bismarck hade utan tvifvel trott sig göra en mästerkupp, då han offentliggjorde den ö föregifna fransk-preussiska traktaten rörande j Belgien. Men han hade gjort upp räkningen la utan det belgiska folkets sunda förstånd; det är tillräckligt klokt för att genast genomlt skåda hans taktik. En statsman kan också 1 vara alltför fiffig. Ministrar, som ständigt gräfva en grop åt andra, falla slutligen sjelfve ned i den, och just så har det gått Bismarck. Hvad har han bragt i dagen? fan har på samma gång framdragit bevis på sin äregirighet och kejsar Napoleons oegennytta. Ja, Preussen ville låta Belgien betala kalaset, under det att kejsaren förkastade dess omoraliska förslag. Man kan vara förvissad om, att vi här i Belgien aldrig ha låtit lura oss af Bismarck. Den preussiske ministern har ständigt velat begagna vårt land till vedergällning och låg ständigt i dörrarne hos Frankrike för att erbjuda hvad han alldeles icke rådde om. Han sökte förskafta sig absolution för sina våldsdåd i Tyskland genom att öfverlemna oss till samma behandling at andra, som Hannover, Nassau 0. 8. v. varit utsatte för af hopvom. Men Gud vare lofvad, Frankrikes suverän följer en moderat och rättvis politik. Hvarken i Biarritz eller i Berlin, hvarken före eller efter Sadowa har det lyckats Bismarck att uträtta något mot oss med alla sina manövrer. Den fiendskap, hvarmed han förföljt oss, härflyter för öfrigt icke ensamt från hans eröfringsplaner, den !( härstammade äfven från hans afsky för allt 1 hvad som är liberalt. Belgien var i hans !! ögon blott ett demokratiskt näste, och de l! preussiska junkrarne kunna icke förlåta o0ss!: våra ypperliga parlamentariska institutioner. Om kejsaren icke så bestämdt hade satt en gräns för Preussens reaktionära och våldsamma politik, hade det varit ute med alla de små staterna. Med Danmarks sjelfständighet var det förbi, och preussarne ville öf-i verlemna Belgien åt Frankrike, emedan de då smekte sig med hoppet, att de kunde slå under sig Holland. Det är omöjligt, att någon kan tro, att vårt folk, detta skarpsynta, förståndiga och opartiska folk, icke genast! skulle ha fått blicken öppen för hela denna ! trolösa väfnad af intriger. Det är en makalös klumpighet af Bismarck, att han just under nuvarande förhållanden påminner oss om alla de stämplingar, han anstiftat mot oss. Vår regering skall nu såsom förr iakttaga en sträng neutralitet, hvilket påyrkas af den allmänna meningen och föreskrifves af fördragen. Men derför att vi i enlighet med vår pligt intaga en sådan ställning, draga viinga-. lunda i betänkande att uttala, att vi hvar-; ken i afseende på race, religion, seder eller: språk ha det allra ringaste gemensamt :! med Preussen, hvaremot de franska och belgiska folken i alla dessa afseenden äro brödrafolk. De äldste ibland oss ha stridt under republikens och det första kejsardömets fanor, och det finns icke i Europa len enda nation, som har gjort så mycket för! vår sjelfständighet som den franska. Frank: rike lät sig icke nöja med att gifva oss di-: plomatiskt understöd, utan utgöt sitt blod för ? oss. Det skola vi aldrig glömma. I Belgien: kan man hvarken bland rika eller fattiga, I hvarken i städerna eiler på landet, hvarken bland klerikala eller liberala finna spår af sympati för Preussen. Konungen, som fått i arf sin faders klokhet och alltid stått på bästa fot med hofvet i Tuilerierna, blir aldrig Preussens drabant. Af allt hvad här blifvit sagdt framgår således i korthet: Bismarcks intriger ha fullständigt misslyckats i. Belgien. Sedan Bismarcks bomb, sprungit, utan att deraf hvad England angår visar sig något praktiskt resultat, söker man i Berlin att upphetsa Belgien till brytande af sin neutralitet. Corresp. : de Berlin skrifver på töljande sätt: Belgien har blifvit upplyst om Frankrikes hemliga sträfvanden. Belgiska fo:ket kommer nu att lägga en helt annan betydelse i sin neutralitet, som måste; upprätthållås med en sådan styrka, att det är i stånd att försvara den. I falll, Tyskland blefve öfvervunnet, om detta eljest 1 är möjligt, låge vägen öppen till Brissel. England ensamt skulle kunna göra motstånd, men om Belgien redan nu intager den hållning, som de allvarliga omständigheterna nu ålägga det, och gifver sin neutralitet karakterep af ett nationalförsrar, så blir kejsar Napoleon nödsakad att utan mål föra det krig, han utan anledning förklarat. Vitvifla ej på, att icke Belgien utan att aflägga sin defensiva roll skall fatta de pligter, som den nuvarande sitnationen föreskrifver desa pas triotism och mad. När det står fullt i ordniog vid sin gräns, har det gjort hvad det bör göra. Resten skola Preussen och Tyskland åtaga sig. Furst La tour dAuvergne, den nye franske ambassadören i Wien har, enligt en uppgift till Åogsb, allg. Zeit., på sin regerings vägnar -rbjudit österrikiska rikskansleren att sörja för anskaffandet af nödiga penningmedel i händelse af en fransk-österrisisk offensiv och defensiv allians. Franska generalkonsuln i Königsberg har på grefve Bismarcks befallning den 25 dennes Ti mm mm på Me kt mt få AR AA oh kt Et FA FA FR AR KD Ks KL am emo mos LL met ven bilen om Pm Bete få It