len: mellan Frankrike och Preussen, skrifver .orrespondenten, har här framkallat en liflig örelse. Allas sympatier äro för Frankrike ch våra uppriktigaste välönskniogar följa de ranska örnarne. Preussen borde äfven kunna ränta detta. Men i våra politiska kretsar ryser man den bestämda önskan att franska .abinettet både i ord och handling måtte asthålla den skilnad mellan Preussens och Pysklands sak som kabinettet i Berlin naurligtvis af all makt sträfvar att utplåna. Jiyckligtvis är Österrike icke i stånd, åtninstone icke för ögonblicket, att utan förhåll följa sina sympatier. Beust har dere allmänna meningen på sin sida, för det van gjört och måhända ännn i detta ögonolick, ehuru sent det än är, gör de största insträngningar för att hindra krigets utbrott. Vär kampen en gång är börjad, skall han söka lokalisera eller begränsa den genom att nindra hvarje främmande inblandning. Det förstås emellertid af sig sjelft, att om trots våra sträfvanden främmande inblandning eger rum, skall vårt kabinett anse sig nödsakadt att intaga en mera energisk ställning och ; intet fall skall denna ställning bli fiendtlig mot Frankrike. Österrikes handlingssätt kom mer således till stor del att bero på Rysslands. Men då det synes tvifvelaktigt, huruvida denna makt länge skall finna sig i att vara en ointresserad åskådare af händelserna, kan det inträffa att vår regering snarare än hon tror och snarare än hon sjelf önskar måste utträda ur den neutrala ställning, som anbefalles lika mycket af hennes omtanke för den allmänna freden i Europa som af den österrikisk-unpgerska monarkiens inre förhållanden. Vi hafva redan förut omvämnt att baierska regeringens anhållan om extraordinära bevillningar till krigförandet mot Frankrike stötte på motstånd hos baierska deputeradekammaren, som likväl slutligen beviljade regeringen ett mindre belopp än hon begärt och med en förändrad motivering. Då deti Miinchen blifvit kändt, att finansutskottet med 6 röster mot 3 beslutit föreslå att det begärda beloppet måtte beviljas endast på det vilkor att regeringen ville upprätthålla en väpnad neutralitet, uppstod en stark och allmän rörelse i staden. Redan långt före kl. 3 den dag, då det afgörande sammanträdet skulle ega rum, var ständerhuset omringadt af en talrik skara menniskor, hvilka högljudt debatterade dagens fråga. På gården uppställdes derföre en afdelning infanteri. Kl. 4 öppnades sammanträdet, och nu utspann sig en häftig debatt angående bevillningen. Här herrskade — skrifver en korrespondent til National-Zeituog — en upphetsning, till hvilken vi aldrig sett något motstycke i deputeradekammaren. Samman trädet måste flera gånger afbrytas dels till följd af larmande uppträden i sjelfva salen, dels till följd af rörelsen bland den på gården väntande publiken, som med feberaktig spänning mottog underrättelserna om hvad som tilldrog sig inora församlingen. Vid slutet af debatten törelågo fyra förslag. Bland dessa var ett af en medleri af utskottsminoriteten, dr Schleich, framstäldt bemedlingsförslag, som fasthöll kammarmajoritetens mi bevillniug (12,600,000 gulden; regeringsförsla get begärde 21,100,000), men deremot i stället för motiveringen angående den väpnade neutraliteten började sålunda: I anseende till krigshändelserna mellan Frankrike och Preussen beviljas åt regeringen, för den händelse att kriget skulle blifva oundvikligt, till uppställandet af den kongl. hären m. m Utrikesministern grefve Bray förklarade att regeringen kunde gå in på detta förslag, och derpå antogs det — med majoritet, tiliägges det utan angifvande af röstetalet. Utskottsmajoritetens förslag om fastställundet af den väpnade neutraliteten hade på förband blifvit förkastadt med 89 röster mot 58. Lag förslaget i sin helhet antogs slutligen med 101 röster mot 47. Rörelsen i staden, som bland annat gaf sig luft i hurrarop utanför konungens slott, lade sig först mot natten. Schweiz har, liksom Belgien och Holland, vidtagit omfattande rustniogar för att, ihändelse af behof, skydda sin neutralitet. Till schweiziska armåöns öfverbefäihafvare är at förbundsförsamlingen utsedd Hanns Herzog från Aarau. Öfverbefälhafvare för den belgiska armen är f. krigsministern Renard. Under honom kommendera general Chazal och grefven af Flandern hvar sin armbökår. Kommendant i Antwerpen är general Eenens. Rum ha der blifvit iordningsstälda på kastellet för den kungliga familjen, för den händelse hon skulle nödgas lemna Brässel. Belgiska bankens redbarheter ha redan blifvit dittörda. Kyrkomötet i Rom hade den 18 dennes sin fjerde offentliga sammankomst, på hvilken constitutio de ecclesia Christi med ofelbarbetsdogmen antogs och högtidligt proklamerades. Oppositionen hade ej infunnit sig till denna sammankomst. De närvarande biskoparnes antal uppgick till 540, af hvilka 438 röstade ja och blott två nej; dessa båda läto dock sedermera öfvertala sig att instämma i majoritetens beslut. Biskoparne ha nu erhållit tillåtelse att återvända till sina stift, och kyrkomötets arbeten ha blifvit afbrutna. Om de demonstrationer mot Frankrike, som nyligen föreföllo i Florens, och om hvilka en kort underrättelse på telegrafväg iovgått, meddelar konpunvariket Italiens officiella tidning, Gazetta Utficiale, följande närmare detaljer: I går afton (den 17 dennes) samlade sig — berättar tidniogen — efter ett i staden på eftermiddagen spridt och på gatuhörnen anslaget tillkännagifvande nära ett tusental ronnar till otärota dalan halt unaes nnh nå