Aftonbladet – 26 juli 1870, sida 2

lyttade till Nordtyskland, hvaremot kriget i Sydtyskland skall föras af preussare. Redan len 18 Juli hvimlade det af preussare i och omkring Nirnberg och äfven i Stuttgart var preussisk inqvarteriog tillkännagifven. Med Wirtembergs arme står det icke just bättre till. Neue freie Presse har från en militära saker hemmastadd person i Stuttvart fått emottaga följande skrifvelse af den 19 dennes: Wirtembergska hären befinner sig i ett bedröfligt tillstånd. Ehuru en tvångsremontering egt rum, har dock ej det nödiga antalet hästar kunnat anskaffas. Kavalleriregementena formera två sqvadroner till fots och tre sqvadroner till häst; artilleriet har i första linien godt anspann, men i den andra alldeles intet. Infanteriet saknar ammunitionsförråd. Jägarne, som jemte artilleriet äro utmärkta trupper, torde nog kunna uträtta något, men de öfriga trupperna bli uppoffrade utan någon nytta. MSinnesstämningen i den eljest så utmärkta officerskåren är mycket tryckt och den hyser en fast öfvertygelse om; att Tyskland blifvit öfverraskadt och derför icke skall förmå uträtta något stort. Chef för den wirtembergskaarmen blir generallöjoant Fransecky. Telegrafmeddelandet om att franska regeringen skulle ha tillsändt de sydtyska staterna en hotande not, med uppmaning att inom 24 timmar förklara huruvida de ville förblifva neutrala, dementeras nu hvad angår Wirtemberg af Stuttgarts officiella StaatsAnzeiger, liksom också underrättelsen motsäges i en korrespondens från Mänchen till Augsb. ,Allg. Ztg. Om Österrikes hållning i det fransk-tyska kriget heter det i N. freie Presse: Enligt hvad vi erfarit har i ett den 18 dennes under kejsarens ordförandeskap hållet ministerråd, hvarvid grefvarne Beust, Andrassy och Potocki, fältmarskalklöjtnant Kuhn och Lonyai voro närvarande, hlifvit beslutet, att Österrike-Ungern under det förestående kriget skall iakttaga en neutralitet, som väl icke skall vara beväpnad, men dock observerande. Samtidigt härmed berättas i militära kretsar, att armen, hvars styrka i visst hänseende sjunkit djupt under fredsfot, skall bringas upp till fulla normala fredsstyrkan. I Ungern är den allmänna opinionen för neutraliteten, men sympatierna afgjordt på Frankrikes sida. Helt ,annat är deremot förhållandet i det tyska Österrike på andra sidan Leitha. Om opinionen här kan ingen bättre underrätta oss än det tyska partiets hufvudorgan Neue Freie Presse, som i sitt nummer för den 23 Juli yttrar i detta afseende. Kan Österrike någonsin glömma huru trolöst det lemnades i sticket af Tyskland och Preussen, då det för elfva år sedan angreps af Frankrike och Italien och måste betala sitt nederlag med en provins? Kan Österrike någonsin glömma, huru skändligt det af Preussen sjeltt öfverfölls med krig för fyra år sedan och huru det tyska Preussen icke försmådde att förbinda sig med Italien emot det då ännu till, tyska förbundet hörande sterrike? Kan Österrike någonsin glömma, att Preussen såsom lägsta priset för sin seger fordrade och genomdref dess uteslutande ur Tyskland? Och skall detta Österrike, som af Preussen blifvit förrådt, slaget och uteslutet från Tyskland, nu vända sig med sina I sympatier till detta samma Preussen, som ju i det nu utbrutna kriget med Frankrike endast skördar det , fruktansvärda utsäde det Tsjelft sått? Skall Österrike till och med önIska, att Preassen genom att äfven triumfera löfver Frankrike vinner hegemonien i mellerIsta Europa och i kraft af densamma lägger Jallt tyskt land under, hoset Hohenzollern för latt äfven förstöra Österrike och inskränka I Habsburgska dynastien till Ungern?. Skulle lösterrike till och med vilja detta? Och likväl, om vi endast för ett ögonblick kunna frigöra oss från små själars låga upr, I fattning och mäta en stor politisk fråga med len politisk måttstock, kunna vi väl tvifla på Thvilken sida vi böra stå med våra sympaItier? Hvad var vårt svar, då Preassen sönI derbröt det tyska förbundet och förvisade oss ur Tyskland? Man må för en tid, sade vi, Tskilja oss från Tyskland i diplomatiskt hänseende, men man skall icke med uppbjudanIdet af alla politiska konstgrepp kunna till-, lintetgöra vårt andliga samband med den tygIska nationen. Så talade hittills det tyska Österrike, och om detta tal också icke betydde något annat än att det redan anser Idet nationella föreningsbandet tillräckligt Istarkt för alla tider, om det endast fortfar latt läsa sin Schiller och besöka några skyttefester i Tyskland, så mäste det ja ändock vara medvetet af att tiden för att prötva denna sammanhörighet en gång måste komma I Denna pröfningens stund har nu kommit, c ; lom icke allt hvad sedan fyra år inom CO Trike blifvit sagdt om Tysklands fortvar T var blott barnsliga fraser, måste det yu pb lvisa sin sanning. Om vi i dessa dagar, om Jock endast i våra tankar, vore bundsförvandtter till Tysklands fiender, då först skull förtjena att för all framtid förblifva utes!utna från gemenskapen med Tyskland. Vi hafva länonu rätt till denna gemenskap, trots Pragfreden, och am försynen var skyldig att sända oss ett medel att ater göra denna rätt lefvande, så har hon banat oss väg dertilli det preussiskt-franska kriget. Ve dem som denna gång vilja vilseföra oss. Vi meddela slutligen, till fullständigande af de diplomatiska aktstyckena rörande kriget, grefve Bismarcks nya cirkulär till de nord tyska sändebuden med anledning af Frankrikes krigsförklaring, Det är dateradt den 19 Juli och har följande lydelse: Berlin den 19 Juli N Den kejserliga franska regeringen em sitt sändebud låtit öfverlemna det i afskrift medföljande dokumentet, innehållande dess krigsförklaring. 4 Detta är det första och enda officiella mer de. lande, som vi erhållit franska regerin gen i