Från Brissel skrifves den 16 Juli: Ingen)F rager de nuvarande ministrarnas patriotism ty tvifvelsmål, men väl frågar man sig, om de at lla äro i stånd att i ett så allvarsamt ögon-m lick på ett tillfredsställande sätt fylla sina latser, om det ej vore tid att, utan afseenDb le på partifärg och politiska differenser, förna alla de skickligaste och erfarnaste statsnän landet eger och sålunda bilda en minitår, som hvarken kunde kallas liberal eller atolsk, utan vore en patriotisk, en sjelfstänlighetens och oafhängighetens ministår. Ett ammanträde af samtliga statsministrarna har gt rum, och ministerlistor i ofvanstående iktning diskuteras. Från Frankrike har reseringen emellertid erhållit lugnande försäkingar, men mer än dessa lugnar dock Engands förklaring att vilja förblifva neutralt så änge Belgiens neutralitet respekteras.. -Med ll tillit till dessa vänskapliga tänkesätt, urvktlåter man dock ej att vidtaga nödiga försigtighetsmått. Vid gränserna uppställas trupper, dels som observationskårer, dels för att på gifven befallning genast göra jernvävarna ofarbara. I följd af en missförstådd order har till och med redan en bro på väoen mellan Tournay och Lille blifvit sprängd, och detta är väl den första operationen i det börjande kriget. Kommunikationen har dock redan blifvit återställd genom en provisorisk bro. — Trupperna koncentreras i Antwerpen, som bildar den antägna försvarsplanens kärna. De med öfverbefälet beklädda officerarna åtnjuta allmänt förtroende. General Chazal var som krigsminister ytterst impopulär; men ingen bestrider hans öfverlägsenhet som krigare eller fastheten af hans ( patriotism. j 4 DO pr br kt Om RH DM HM HÖ fr frn NN nt fn Den franska Figaro meddelar en korrespondens från Brässel, hvars författare öppet beskyller belgiska regeringen att med sina rustningar ej afse upprätthållandet af sin neutralitet, utan fiendtliga demonstrationer mot, Frankrike. Han skritver: Belgien förfogar. öfver en temligen imposant krigsstyrka. Detj kan ställa en arme af 60,000 man i fält.. Operationsbasen för denna armö6 består i Antwerpens fästningsverk och förskansade läger, . som är en väldig fästning och tillika en be-j. tydande krigshamn. Då dennaplats befästades, bestod konung Leopolds försvarsplan . deruti; att armen skulle gifva det öppna landet till pris åt fienden och draga sig tillbaka på Antwerpen, der man kunde afvakta utländsk hjelp och i nödfall äfven utanför det förskansade. lägret gripa till öffensiven mot fienden. Sedan tre dagar sättes denna plan i verkställighet. Mons, Tournays, Namurs och Arlons besättningar dragas tillsammans till Antwerpen, och belgiska armen är echelonsvis uppställd utanför denna fästning mellan I Gent och Löwen, med fronten emot Frankrike och sin venstra flygel mot den pretssiska gränsen, i hvars närhet en observationskår är förlagd i lägret vid Beverloo och sålunda förbinder Antwerpen med Preussen i närheten af Aachen. Belgiens franska provinser, de södra, äro nästan helt och hållet blottade på trupper; endast några genietrupper stå vid vår norra gräns, färdiga att afbryta jernvägarna vid Quievrain, Dinant, Quevy och Monscron, försigtighetsmått som ingalunda äro vidtagna på de i Preussen ininynnande linierna. Alla dessa dispositioner bevisa tydligt, att det ej är fråga om neutralitetens skyddande, utan. om fiendtliga demonstrationer mot Frankrike; Grefven af Flandern, far till den belgiske tronarfvingen och gift med en syster till prins Leopold af Hohenzollern, för befälet öfver observationskåren vid Beverloo. Vice-amiral: Bouet-Willaumez, som enligt Monitören nu är definitivt utnämnd till chef för Östersjö-eskadern, är en at den franska marinens mest ansedde officerare. Han är född år 1808 och deltog som -skeppsfändrik år 1829 i bombardementet af Mogador. Sedermera var han guvernör i kolonien Senegal och utmärkte sig der genom sitt energiska uppträdande. År 1854 var han själen i de maritima operationerna under Krimkriget. Isynnerhet landstigningen på Krim och trappernas utskeppning försiggingo under hans ledning med stor hastighet och precision. Under kriget i Italien år 1859 kommenderade Bouet-Willaumez såsom öfverbefälhafvare en flotta på Adriatiska hafvet. I April 1864 anförtroddes honom en beskickning till Tunis, och samma år åtföljde han kejsaren på dennes besök i Algeriet. 1865 utnämdes han ! till senator och storkors af bederslegionen. Vi minnas från år 1867 ett af viceamiralens tal i senaten, hvaruti han ledde denna församlings uppmärksamhet på Preussens maritima planer och på nödvändigheten af att franska regeringen hade en diplomatisk agent i Kiel på grund af denna hämnens kommersiella och politiska vigt. Willaumez skall den 17 d:s rån Paris hafva afgått till Cherbourg, Man väntade. att eskadern snart skulle utlöpa. I det lilla storhertigdömet Luxemburg råder nu en utomordentlig rörelse, emedan man allmänt antager att det skall blifva ett af de förnämsta föremålen för strid mellan de stridande makterna. I en skrifvelse af. den 17 dennes från fästningen Luxemburg till Kölnische Zeitung heter det: Här råder en oerhörd spänning, framkallad genom en på gatuhörnen uppslagen kungörelse af borgmästaren, i-hvilken han uppmanar borgarne att afhålla sig från alla demonstrationer antingen fransmännen eller preussarne rycka in. Den här utkommande fransksinnade tidningen I Avenir hade i går en artikel som gick ut på att bevisa, att Luxemburgs neutralitet var utan betydelse. Det tillades, att luxemburgarne kunde vara säkra på att blifva behandlade som vänner af fransmännen. Från vissa håll påstås, att fransmännen lofvät att respekteraLuxemburgs neutralitet. Så vidt man vet, har emellertid en sådan försäkran hittills icke blifvit gifven, emedan Frankrike önskar hålla frågan öppen. Belgien har tagit sina mått och steg och vid gränsen uppställt afdelningar af ingeniörstrupper för att, om så behöfves, upprifva jernvägsskenorna.