Aftonbladet – 21 juli 1870, sida 2

fregatterna La Rochambeau, La Savoie, La!yi Guyenne, La Surveillante, La Garonne och si Le Calvados äro färdiga att löpa ut. De båda sistnämnda ha till och med redan af-lvi gått till Oran för att taga trupper ombord; fle de fyra öfriga skola förstärka oceaneskadern. sh Krigsministern har tagit alla erforderliga lm mått och steg för att mobilisera 100 batal-ut joner af det mobila nationalgardet i SeineN och Estdepartementena. Dessa bataljoner, i som utgöra 50,000 man, kunna ställas på lö krigsfot och transporteras till lägret i Chälons på mindre än 8 dagar. Vi meddela här några närmare detaljer e om styrkan af Frankrikes armå och flotta l sg och komplettera dermed de mera kortfattade ls: uppgitter, vi för några dagar sedan lemnade. n Enligt organisationen af den 1 Febr. 1868 1fe skall den franska krigshären bestå af denle aktiva armen och reserven, af hvilka hvar-la dera skall ha en effektiv styrka af 400,0001d man, således tillsammans 800.000 man. Dessfå utom skall det mobila nationalgardet räkna jFP 550,000 man. Efter de olika vapenslagena bestå den aktiva armån och reserven af föl-ld jande afdelningar: Infanteri: 3 grenadier-,!p 4 voltigeuroch 1 zuavregemente af det kej-F serliga gardet, 100 linie-infanteriregementen, a 1 bataljon gardesjägare, 3 regementen linie-h zuaver, främlingslegionens regemente, 3 re-lå gementen algierska tiraljörer, ett regementela pompiers och 3 bataljover lätt afrikanskt t infanteri, tillsammans 116 regementen medla 375 bataljoner och 2955 kompanier. Kaval-!s leri: Gardet består af en sqvadron centgardes, 1 regemente karabinierer, 1 rege-!n mente kyrassierer, 1 dragonregemente, 1lan-s cierregemente, 1 regemente beridna jägare o och 1 guideregemente, linieri räknar 10 ky-le rassierregementen, 12 dragonregementen, 8lt lancierregementen, 12 regementen beridna jän gare, 8 husarregementen, 4 regementen chasls seurs dAfrique och 3 spabisregementen, tillls sammans 68 regementen med 349 sqvadror a ner. Af tekniska trupper har gardet 1 rege-t mente ridande, ett åkande artilleri, hvardera i på 6 batterier; linien räknar 3 ingeniörreget menten, 15 regementen ridande artilleri på f 12 batterier, 4 regementen åkande artillerilf på 8 batterier och 3 trossregementen. Detta är den franska armens taktiska organisation; om dess formation i större taktiska afdel-lf ningar kan man blott uppställa gissningar, d då ingenting är bekant om hennes ordre de lt bataillen. å Det heter i Moniteur för den 16 dennes: 11 Vi kuona försäkra, att franska regeringen c ännu i onsdags på aftonen kände sig öfveri tygad om att freden skulle blifva bevarad c samt att Ollivier till torsdags hade förberedt s sig på ett särdeles fredligt tal i kammaren, 1 genom hvilket församlingen skulle underrät-lr tas om att hela striden var bilagd genom l, spanska sändebudets lyckliga mellankomst.s Ollivier ämnade just meddela detta tal åtl; sina kolleger, med hvilka han kl. 10 på torslr dagen stämt möte i justitieministeriet, då han s mottog underrättelsen om det förnärmande je sätt, hvarpå konung Wilhelm afvisat Bene-1 detti. Man kan tänka sig, hvilket intryck f detta meddelande skulle göra på ministrarne, som kommit tillsammans för att rådpläga om 1 fredliga mått och steg. i Enligt de franska tidningarne har kejsaren 1 den 16 dennes undertecknat 42 utnämningar 1 till högre poster vid armen och flottan. Detls heter att marinministern, amiral Rigault de ( Genouilly, sjelf skall öfvertaga öfverbefälet !; öfver bela marinen. Viceamiralen Dieudonne 1 är utsedd att föra befälet öfver pansarflottan i Cherbourg, amiral Ronciere de Noury öfver 1 transportflottan. Jurieu de la Graviere skall t följa kejsaren till hufvudqvarteret och seder1 mera öfvertaga ledningen af kanonbåtsflottil-t jen på Rhen. Krigsministern Le Boeuf in-s träder som generalstabschef i den aktiva ar1 mån, hvaremot Froissard tillsvidare öfvertager krigsministeren. Kommandot öfver kej-1 serliga gardet skall anförtros åt general De-( ligny. Marskalk Bazaine skall efter allsannolikhet få öfverbefälet öfver norra operationsarmen. Då kejsar Napoleon den 14 dennes efter: ett ministerråd som räckt öfver 5 timmar s återvändt till S:t Cloud, omringades hans s vagn af en talrik folkhop under ropen: lefve jc kejsaren! ned med Preussen! till Berlin!( Moniteur berättar, att kejsarinnan, då det lr talades om krigets nära förestående utbrott, e yttrat: jag har endast en son och han ärlv Icke mera än fjorton år gammal, men om lj kriget bryter ut skall han gå med. Berl. Börs. Zeitv uttalar sig på följande s sätt om de preussiska finanserna: ju närmare ! r f 1 kb r I 8 Ö Y kriget står för dörren, desto mera uppfordras man att vända sin uppmärksamhet på Preussens och pordtyska förbundets finansiella ställning. — Kriget år 1866 visade, hvilka stora kostnader krigsrustningar oeh förberedelser till krig medföra. Vi vilja blott erinra om de oerhörda utgifter som uppköpet af hästar (1034 millioner thaler) armeringen af fästniogarne, provianteringen m. m. för-lö orsakade. Vi ega väl först och främst statakassan, men hvilken betydlig summa den än omfattar (omkr. 30 millioner thaler) räcker f den dock evdast till att bestrida de förstaln utgifterna. På en skatteförhöjning kan man k naturligtvis icke tänka i en tid då omsätt-n ningen hämmas, och i händelse det skulled 5 r Då q komma till det yttersta måste man i alla fall taga sin tillflykt till den offentliga krediten. Det kan naturligtvis icke blifva fråga s om att låta de enskilda förbundsstaterna sjelfva anskaffa de behöfliga medlen; men man må-n ste tillgripa utvägen af ett af förbundet ä emitteradt nationallån, och det tillämnadea inkallandet af krigsrådet häntyder också pål att man vill begära en kreditbevillning. For-d mån fär lånet må man närmare tänka på.e Kanske skall man tillgripa ett stort för-o bundspremielån, en utväg, hvilken enligt nuti varande finansministerns åsigt bör förbehållas) å för stora politiska syften och endast använ-o das i farans stund, Tanken om utgifslci vande at färbundspappersmynt skall, som ls