Aftonbladet – 20 juli 1870, sida 2

armen. Sachsiska armekåren skall föras af konungen af Sachsen. General Moltke berättas ha den 13 på af.onen inför ministerkonseljen afgifvit det yttandet (hvaruti krigsministern instämde), att Preussen, hvad beträffar armens organisation, atrustning, materiel o. s. v., aldrig varit i tillfälle att under så goda utsigter som nu upptaga ett krig. Generalen, mycket noga underrättad om de franska rustningarnas framåtskridande, var öfvertygad att man ej behöfde befara en militärisk öfverrumpling från Frankrike. Krigsministern har befallt att fästningarna Neufahrwasser och Weichselmände vid Danzig genast skola förstärkas och beväras samt Danzigs portar sättas i säkerhet mot anfall. Åtgärder äro vidtagna för att med största skyndsamhet kurna spärra inloppet till Weserfloden medelst fartygs sänkande. I lördags öppnades i Hamburg en nationalsubskription att ställas till konungens disposition för patriotiska ändamål. Den firma, som tog initiativet härtill, tecknade 5000 rdr Hamb. bko. Betydliga transporter af silfver oå hvarje dag från Österrike till Nordtyskland. Från Ryssland gå landvägen oerhörda massor spanmål till Preussen. Nordtyska Lloyd i Bremen har tillkännagifvit att det instält alla sina transatlantiska ångbåtsturer till Newyork, Baltimore, London, Hull, Antwerpen och Rotterdam. Tyska framstegspartiets centralkomite har utfärdat en uppmaning att vid de förestående nya valen till deputerade kammaren lemna ur sigte alla inre tvistefrågor och endast tänka på fäderneslandets försvar. I fosterländska fruntimmersföreningens namn har grefvinnan von Itzenplitz låtit offentliggöra följande uppmaning af preussiska drottningen: Fäderneslandet väntar att hvarje qvinna är färdig att göra sin skyldighet! Sänd först och främst bistånd till Rhen!) De preussiska officerare, som befunno sig i lägret vid -Chålons för att med franska regeringens begifvande studera, ha i god tid erhållit en artig uppmaning att skyndsamt resa hem, hvilket de ock gjort. Berlingske Tidende meddelar följande utdrag af ett bref från Nordslesvig, dat. den 15 Juli: De senaste dagarnas underrättelser söderifrån och Frankrikes krigsförklaring mot Preussen ha hos den härvarande befolkningen framkallat en obeskriflig rörelse i sinnena. Bland den här garnisonerade preussiska militären, som till stor del består af Mecklenburg-Schwerinare, till en del med polska subalternofficerare, råder det fullkomligaste lugn. Det är väl också ett antal slesvigare bland de truppafdelningar, som ligga i garnison i Haderslev, Aabenraa, Flensborg, Sönderborg och Augustenborg, men hufvudmassan at de utskrifna nordslesvigarne är förlagd till det egentliga Preussen och gör garnisonstjenst i fysilierregementet Vi 86 i preussiska Sachsen med Halle till garnisonsort. Det heter nu att detta regemente skall förläggas till Schlesien, samt att det manskap, som föröfrigt utskrifves i Slesvig, hufvudsakligen skall användas i fästningarna, tillsammans med landvärnet. Föröfrigt pågå här krigsrustningar, och jernvägen har börjat transportera krigsmateriel söderut. Kiels hamn är spärrad, ej blokerad, såsom ett telegram till norska Aftenbladet vet att berätta. Postångbåtsfarten kommer derför hädanefter att gå på Flensborg. Independance bekräftar, att trupprörelser ega rum i Belgien, men tidningen afhåller sig från att meddela närmare upplysningar, naturligtvis af patriotiska skäl. Dock drager tidningen ej i betänkande att meddela, att två armekårer skola bildas, den ena om två divisioner, den andra om tre, och att generallöjtnanten baron Chazal skall kommendera den ena af dem. Vidare hafva alla åtgärder vidtagits för att inkalla tre åldersklasser af milisen, ifall det blir nödigt. Tidningen försäkrar att Belgien vidtager dessa utomordentliga mått och steg blott för att bevara sin neutralitet; men denna försäkran torde dock i Paris mottagas med tvifvel. Rykten gå om er modifikation af kabinettet, hvarigenom flera liberala skulle få säte deri. Stor oro och rådvillhet tyckas herrska i Belgien. En ingeniörofficer gick så långt i hufvudlöshet — det var natten mellan torsdagen och fredagen — att han sprängde en bro mellan Lille och Tournay. Grefve Beust har enligt Tagespresse i dessa dagar haft en konferens med ministerpresidenterna i Cisoch Transleithanien, Potocki och Andrassy, för att med dem öfverenskomma om den hållniog Österrike skall intaga under kriget mellan Frankrike och Preussen. Resultatet af förhandlingarne blef, att Österrike blott kan intaga en neutral ställning, så länge kriget inskränker sig till de båda makterna; skulle deremot, en tredje makt uppträda aktivt, måste Österrike ånyo taga i öfvervägande hur det skall förhålla sig. Fill denna underrättelse, för hvars riktighet tidningen ansvarar, fogar den några anmärkningar, som i det väsentliga gå ut på följande: Det är icke af svaghet som Österrike bestämt sig för neutralitet tillsvidare. Flera utländska blad påstå visserligen, att Österrike står låvgt tillbaka med sin militära reorganisation, att det knappt eger 130,000 bakladdningsgevär och att det ännu mindre har soldater som blifvit öfvade i begagnandet at det nya vapnet; men vi kunna med patriotisk sjelfkänsla förklara, att dessa underrättelser äro alldeles ogrundade. Visserligen hafva vi i Cisleithanien mer än tillbörligt försummat landtvärnet, men så snart ett krig anses vara berättigadt, skola vi hvarken sakna vapen eiler öfvadt manskap och Österrike kan hvilket ögonblick som helst infinna sig på krigsskådeplatsen med en imponerande styrka. I utländska blad får man också läsa den frasen, att Österrike genom sina inre förvecklingar hindras att kraftigt uppträda utåt. Det är onekligt, att vi ännu ha mycket att sköta om i vårt eget hus, men om vigtiga intressen träda i förgrunden kunna vi dock AES KSR RAS Nee 1 SAT RER OR AS IE FaR KORAS