Aftonbladet – 18 juli 1870, sida 3

I I I j gorna Vora väl naket jframställda. Det vore icke blott lärotimmarnes antal, utan äfven -J ordnandet af läroämnena och deras beskaffenhet som vore att beakta. Talaren menade att sysselsättning med mnärbeslägtade ämnen vore mindre ansträngande än med olikartade. Vederbörande myndigheter borde bereda tillfålle till undersökningar å detta område af den omfattning att på grund af dem ett nöjaktigt svar måtte kunna afgifvas. Slutligen hemställdes att mötet, med erkännande af -I frågornas stora vigt, skulle förklara att dessa frågor icke nu kunna besvaras på grund af ; materialets otillräcklighet, samt att mötet I skulle uttrycka den önskan att undersökningar i ofvan antydda riktning måtte blifva I anställda. Professor Hornemann delade den föregående I talarens åsigt att de föreliggande frågorna licke för närvarande kunde besvaras af brist på hithörande statistik. Det var emellertid lett eget tidens tecken att lärare nu begärde läkares yttrande om huru långt skolarbetet I kunde utsträckas, ett tecken som antydde att icke allt vore väl bestäldt. I Danmark skänIkes äfvenledes stor uppmärksamhet åt skolI frågan, men talaren anmärkte något sarkastiskt att man har väl aflönade skoleinspektörer, gymnastikinspektörer, ja teckningsinspektörer hvilka årligen öfvervaka, att undervisningen noga följer den reglementerade ordningen, men sanitetsinspektörer hade man icke. Han föreslog att fullständiga undersökningar öfver hvarje elevs helsotillstånd skulle företagas och anteckningar rörande detsamma och rörande tillfälliga sjukdomar hos elever skulle föras under hela skoltiden. Expeditionschefen Kjeruwlf från Kristiania nämnde att hvad Norge vidkomme de sani:tära förhållandena i skolorna blifvit undersökte af en särskildt tillsatt kommission samt varit föremål för en sakrik diskussion i det medicinske Selskab i Kristiania. Önskade att läkare skulle. anställas såsom konsulenter i skolstyrelserna, hvilka konsulenter skulle ega att bestämma öfver de, sanitära förhållandena.. Någonting sådant egde redan rum vid de större enskilda skolorna i Norge, Professor Kjellberg från Upsala exinrade om att han redan förut i Upsala läkareförenings förhandlingar uttalat sig rörande de frågor som nu voro under behandling och ansåg att frågorna icke af läkaremötet kunde besvaras. Han deducerade sedermera från fysiologisk ståndpunkt att dessa frågor dock läge inom läkarnes befogenhet att bedöma. Han erinrade om att det finnes inom nervsystemets centraldelar dels celler som rapportera intryck utifrån, dels celler som meddela viljans befallningar och dels celler för den intellektuella uppfattningen. Då dessa sistnämnda öfveransträngas så kunna derigenom åtskilliga sjukdomstillstånd , ja sinnessjakdomar uppkomma. Fysiologien har visat att hjernan under vaket tillstånd är rosenröd, under sömnen deremot af blekare färg. Större blodmängd sålunda hos bjernan i förra fallet. förrättningar. Öfveransträngande intellektuelt arbete kan sålunda rubba dessa cellers normala lifsprocesser. Frågorra om skolarbetets utsträckning och ordnande vore sålunda hörande under fysiologien. För att utreda dessa frågor, så att ett svar måtte kunna erhållas, föreslog talaren slutligen tillsättandet af en komite af 3 delegerade från hvartdera af de skandinaviska länderna. Generaldirektör Huss instämde med de föregående talarne i omöjligheten att kunna nu afgifva ett svar på de framställda frågorna. Han genomgick utförligt de många andrainflytelser som inverka på skolgossarnes helsotillstånd, Lärarnes individualitet betyder mycket. En duglig och liflig lärare båller ynglingens uppmärksamhet mera ansträngd än en mindre duglig och sömnaktig lärare. Olika lärometoder trötta olika. För stor omvexling af läroämnen tröttar mera än sysselsättning med mindre antal å sämma dag. Undervisningstitzmarnves fördelning äfven af vigt. Detta inverkar på hjerncellernas nutrition och mm ARA LL Bättre att, såsom. förr. var. brukligt, , läsa färre antal timmar. på förmiddagen ochi ett par på eftermiddagen. Hemlexornas mängd och beskaffenhet tvinga icke sällan skolgossen att kasta i sig imaten till middagen, för att genast efter måltiden börja öfverläsningen, hvilket är skadligt för näringsrocessen. De skriftliga profven, som nu brukas mera än förr, trötta långt mer än de muntliga. Afseebhde borde göras på gossarnes olika fysiska beskaffenhet. Orimligt att lägga lika mycket arbete på en svag som på en stark. emmens beskaffenhet är äfven ett föga beaktadt moment. Talaren framhöll skilnaden mellan skKolgossens lif under ferierna å landet i frisk luft och med sund föda och ans instängning under läseterminerna i staden der skolan är belägen, der ofta bostsden är osund och födan mindre sund. Af desenare momenterna samt ansträngningen i skolan bleknar gossen och blir sjuklig. Talaren ifrågasatte äfven om den reglementerade gymnastiken kunde ersätta lekarne i fria luften. Ofta kommer gossen trött till gymnastiken och blir af .devsamma ytterligare tröttad, helst gymnastiken sjelf ofta blir en öfveransträngning och dertill företages i en vanligen dammfylld sal. Slutligen nämnde talaren att läkare i Sverge voro vid hvarje skola anstälde för att vid hvarje läsetermins början undersöka hvilka af eleverna det vore som kunde deltaga i gymnastiken, men läkarne hade ingen rättighet att deltaga i skolstyrelsernes anordning af hvad som hör till det sanitära området. Generaldirektör Berlin ansåg att man icke kunde besvara frågorna af det skäl, att man icke ens kunde statistiskt utröna många på deras besvarande inverkande förhållanden. Läkare borde vid hvarje skola öfvervaka gossarnes helsotillstånd och årligen till veder börande myndighet afgifva tabellariska rapföre om gymnastikbesigtningarne och orsaerna till befrielse från deltagande i kropps