Aftonbladet – 18 juli 1870, sida 3

Jag finner blott att du Möjligtvis inte kar ågon stor menniskokännedom och hvad Agatha särskildt beträffar har du troligtvis rarit rentaf blind. Deri har du rätt... jag har ju varit en ef hennes beundrare.v Ja, ja, kärleken är blind, sade frö von Seboden, och det stora stenkolsperibandet vioglade ett sakta bifall: Tyst, någon taar i tamburen, jag tior det är brefbäracen... Nej, se herr Evald, hjertligt välkomnen! Vi sutto just och talade om kärleken, herr Evald, återtog fru von Seboden. Nej, vi få lof att ha lampan tänd nu! Kan ni finna en stol här i mörkret ? Ett förlofvadt par afhaodlar väl sällan något annäåt., sade hr Evald i det han tog plats bredvid Martina. Det är det ämne, som naturligtvis mest intresserar dem. Deri har faster, rätt... det vöre åtminstone iotressant att höra Fritz fullfölja sin skildring om denna kärlek till en annan qvinna... En annan qviona, upprepade herr Evald, som tagit plats bredvid Martina i det han betraktade hennes blonda ansigte, som blott till hälften framträdde ur skuggan. BraSan. var nedbrunnen och endast ett matt rödt sken återstod, han lutade sig närmare henne. aJag borde vara svartsjuk, men jag orkar inte uppfylla denna skyldighet! sade hon. Ett flyktigt tycke, som försvinner lika bastigtoch spårlöst som perlorna i ett champagneglas... Min kära Fritz, de der perlorna må gerna vara qvar för mig! Herr Evald skrattade, På sådana vilkor, baron Raben, skulle jag inte vilja vara förlofvad!