Aftonbladet – 18 juli 1870, sida 3

Dr W. Rasmussen från Kjöbenhavin höl sedan ett föredrag Om Thoraceutese ved serös Brysthindebetndelse,. Sedan Hippocratis tider har man användt thoraceutes, såsom man kallar metoden att med en s. k troakar genomstinga bröstkorgens vägg, för att uttömma i lungsäckshålorna befintlig vätska, uppkommen genom inflammation aj langsäcken. Denna operationsmetod har ji tidernas längd undergått åtskilliga modifikationer. Intill senaste tider har man vanligen användt en af Langenbeck konstruerad troakar och låtit den vätska som skulle uttömmas, frivilligt utrinna, Det var då omöjligt att. få fullständigt bort all sjuklig vätska ur lungsäckens håla, och det hade sina svårigheter att hindra den yttre laftens tillträde in i lungsäckshålan — något som kan vara för patienten en betänklig sak. Dessa olägenheter äro nu afhjelpta genom arivändandet af en spruta med 2 mynningar och konstruerad med ventiler så att den vätska som drages in i sprutan genom den ena -myningen uttömmes genom den andra: Om denna spruta noga förenas med en i lungsäckshålan införd troakarkavyl så kan medelst densamma vätskan i lungsäcken fullständigt utpumpas. Denna metod är med största framgång använd i Kjöbenhavn till uttömmande af sådana utgjutningar i lungsäcken, hvilka icke ville vika för vanlig medicinsk behandling. Talaren redogjorde i största korthet för ett antal fall, der denna behandlings metod blifvit använd och hvilken visat sig vara fri från all fara. Dr Wising från Stockholm upplyste om att å serafimerlasarettet den behandlingsmetod redan länge varit använd medelst en enligt liknande ide konstruerad spruta och att resultaterna varit på samma sätt gynnsamma som i Kjöbenhavn. Prof. Winge från Kristiania redogjorde derefter för Et Tilfelde af Peritonit med operativ behandling,. . Inflammation i bukhinnan (Peritoneum) hade småningom utvecklats bos en medicine studerande vid Kristiania universitet. Patientens tillstånd blef nästan hopplöst. oaktadt all använd behandling: Såsom en sista tillflykt företogs punktion af bukväggen och uttömning af i bukhålan befintligt exsudat och var. Lindring erhölls genast, men då symptomerna efter någon tid : förvärrades, måste ny parcentes (genomstingning) af bukväggen företagas. Flera gånger upprepades denna . operation, slutligen bildade sig en öppen fistel genom bukväggen. Patienten är nu: betydligt förbättrad och förbättringen fortgår. Prof Malmsten påpekade att detta sjukdomsfali var ett ytterligare bevis för att ope-. rativa ingrepp i bukhinnan icke vore af den stora våda, som man förr trott, hvilket tör öfrigt genom senare tidens ovariotomier var så ofta konstateradt. Då tiden för den praktiskt medicinska sekionens sammanträde efter detta föredrag var illändalupen, så måste dr Langells för dagen anmälda föredrag om typhus exanthenaticus, uppskjutas till sektionens nästa sammanträde. Inom den teoretickt-medicinska sektionen sjorde prof. Panum från Kjöbenhavn Nogle nindre physiologiske Meddelelser och förevisade en del anatomiska preparater och fyiologiska apparater samt förklarade deras vetydelse och användande. . Han hade äfven nedfört en intressant samling organiska baser ch kemiska prepararater från Mendre i Pais, hvilka äro mindre vanliga att få se wvarföre de voro utställda till betraktande. 3land de fysiologiska apparaterna var Helmhos antom i storskala till förtydligande af hörelbenens mekanism af största intresse. Czernaks s. k. .Koainhållare, en sinnrik appaat medelst hvilken ett försöksdjur under xperimentet kan hållas i fullkomlig orörlighet amt, Ludwigs Strömningsur. medelst Hvilet en blodströms hastighet kan mätas voro ikaledes vackra prof på mensklig uppfiningsförmåga. Prof. Panum förevisade nåra ovanliga gallstenar, liknande små äkta erlor, ur en oxes gallblåsa, och då talaren inskade att om någon af sektionens medemmar haft tillfälle -att se några dylika, neddelade dr O. Sandahl att han för icke ängesedan från en. apotekare i Stockholm rhållit, till utseendet alldeles liknande koo.umenter, hvilka dock skulle varit funna i n inköpt s. k. oxblåsa. Dr A. Kjellberg från Stockholm höll derefter tt föredrag om Hematuci och albomivaci ill. följd af njurgras, stödd på tre af onom: iakttagna sjukdomsfall, hvilket gaf rof. Winge anledning att anföra ett egenomligt fall af Hematuci hos en medelålders erson. . ; Under det gemensamma mötet diskuterades je af rektor Staäff framställda frågorna röande utsträckningen af skolarbetet. Vi skola redogöra derför i morgon. Under fredagens allmätina möte Klöckan —4 behandlades de af rektor Staaff till möets besvarande framställda frågor: Huru många timmar af dygnet bör en osse af 10—19 års ålder, under i öfrigt nornala förhållanden i afseende å helsa, anlag, Kollokal och undervisningsmetoder samt med akttagande af tjenliga uppehåll, i allmänhet unna, utan menligt inflytande på sin fysika och intellektuella utveckling, egna åt stuier i skolan och hemmet? samt Huru länge kan en gosse af 10—19 års Ider oafbrutet undervisas, utan att genom en spända uppmärksamheten öfveranstränas På ordförandens hemställan beslöts att dessa rågor som så nära sammanhänga med hvarndra skulle på en gång behandlas. Öfverläggningen öppnades af medicinalråjet Wistrand med ett skriftligt anförande. luru önskligt ett nöjaktigt svar å dessa så önwant untlAtn funne ön vara 08 ansvar dank