Aftonbladet – 8 juli 1870, sida 2

Hvad baron Raben särskildt beträffar, och hvad som gjort honom så tilldragande för mig är, att det emellan honom och lilla mamma finnes ett visst något, som ... Nej, det är alldeles omöjligt! Hvad i Herrans namn går åt dig, Edvard! Sannerligen låter det inte som om du tänkte att det kunde ligga mycket under det der något. — Ja, uppriktigt sagdt, också jag gör det.o — Martina lutade sig framåt och begrof sin ena hand under det vågiga håret, medan hon fortfor: — Och jag skall taga reda på hvad det kan vara, det är min föresats! j En sådan genomgående nyfikenhet hos er fruntimmer! Jag är visst inte böjd att gynna åsjote, A OM det moderna uppfostringssättet, ssinnan i allo får träda i mansom vill att q,I . nens fotspår, ty det rörstör hennes fysik och förderfvar hennes moral... Nå, du kan då också ta till! j Meno, fortfor Edvard, utan att akta på afbrottet, i den detektiva polisen kunde ni verkligen göra nytta, på samma gang som jag tror, att ett sådant göromål skulle vara uppfriskande för både själ och kroppli Sannerligen ingen dum ide, Edvard! Och hade inte ödet gjort mig till en arftagerska, så skulle jag vidare tunderat på dina ord; nu nöjer jag mig med att af obetydliga anledningar buda betydande slutsatser. Och resultatet blir de mest invecklade historier, som i tidens längd reducera sig till något liknande chin er och... Nej, du får iote så der afbryta mig, Edvard! Har du inte sjelf sagt hvad jag bäst skulle passa till? För att visa dig att ditt tal icke var utan en viss menniskokännedom, så hör nu mina rön. Således angående lilla mamma och baron Raben har jag först och främst märkt