Aftonbladet – 7 juli 1870, sida 3

Article Image
iJå Ar la RR IRI EDB ; j Bergshamra hade äfven till utstä!lningen lemnat vackra bidrag. Utställningen af redskap för landtbruket och dess binäringar var ganska liten och till det mesta anordnad från Öfveroms bruks och hr Julius Slöörs redskapsmagasiner i Stockholm. En kalkmaskin, tillhörig egaren af Nedersta, i Westerhanninge, apotekaren Kindstrand, kördes utåt fältet med par hästar och visade prof på benmjölssåning. I öfrigt tilldrogo sig en linbråkningsmaskin, en linskäktmaskin, en smedjeflägt m. m. någon uppmärksamhet. Kreatursutställningen hade att uppvisa något mer än 50 nötkreatur, de flesta kor. Denna utställning åsågs med mycket intresse och var också deraf förtjent. Af kor tillhörde sju H. M:t konungen och deribland voro 3 smärre, ovanligt vackra kreatur från Telemarken; frib. Rudbeck bade sjelf icke mindre än 25 kor och 2 tjurar utställda. Referenten lemnar läsaren ett begrepp om på hvilken punkt ladugården vid Edsberg befinner sis, då enligt förda jourualer under förlidet år ladugården lemnat 1084 kannor mjölk i medeltal pr ko. Kreatur voro dessuto n utställda från Stäket, Thureberg, Rinkeby m. fl. egendomor. Af hästar var temligen stort antal utställda och i öfrigt funnos svin, får och fjäderfä. Konungen, åtföljd af sällskapets ordförande, -Joch drottningen, ledsagad af generalmajoren grefve Björnstjerna, togo alla utställningarne i noggrannt äskådande, och drottvingen köpte till och med åtskilligt af de exponerade föremålen. Kl. 2 på middagen skedde prisutdelningen I på gården framför stora byggningen, der drottningen och uppvaktande togo plats på säten. Konungen förblef stående, samspråkande dels I med drottningen, dels med frih. Rudbecks åldrige fader, den nära 80-årige hofmarskalken, som äfven öfvervar prisutdelningen. Ett lätt regn föll under det priserna utdelades, I men gick snart öfver och förorsakade intet Jafbrott. Första priset för hästar, bestående af 3 I caroliner, togs af löjtnant Wibom på HuafI vudsta, det andra (2 caroliner) af hemmansegaren Jan Hansson i Orkesta, och det 3:dje (2 specier) at siagtaren Johan Jansson på Jerfva. . Med beröm om:ämnder en af frih. Rudbeck utställd sexårig ölandshivgst. För nötkreatur togs första priset (3 caroliner) af grefve C. M. Björnstjerna, det andra (2 caroliner) af frih. Th. Rudbeck, och det tredje 2 specier) af samme man. För svinkreatur gafs andra priset (2 specier) åt Jan Hansson i Orkesta. De båda öfriga prisen för denna arfdelniog utdelades icke. För fjäderfän tillföll första priset (en carolin) häradshöfding Jngelotz och det andra (1 specie) hr Paltzow på Berg. För trädgårdsalster tilldelades första priset (3 caroliner) baron Reutersköld på Rånäs, det andra (2 caroliner) Hillersjö trädgårdsbolag och det tredje (2 specier) Stocksund, hvarjemte hbushållningssällskapets medalj i silfver tilldelades direktör Eriksson på Hasoa och frih. F. Hermelin på Noor för de vid flera tillfällen utmärkta utställningar, hvarmed de riktat sällskapets möten till trädgårdsskötselns höjande och utveckling. Sedan prisutdelniogen försiggått, lemnade drottningen Edsberg, hvaremot konungen ännu en stund öfvervar den ånyo började diskussionen. Den andra och tredje trågan behandlades på framställnivg al ordföranden i ett sammanhang och lydde: Huru synes jordens djupare bearbetning, ordnandet af större sammanlagda åkerfält samt i allmänhet ett mer intensivt jordbruk hafva inverkat på grödornas mängd och beskaffenhet, och i hvad mån och under hvilka förhållanden bör ett mer intensivt jordbruk anordnas? samt Kan åkerjordens bördighet anses fortfarande bibehållas med det sätt, hvarpå den nu vanligen skötes och brukas ivom länet? Medicinalrådet Wistrand trodde icke att djupplöjning af jorden skulle obetingadt anses nyttig, utan att alla de vilkor fylldes, som dervid fordrades, och uttryckte såsom önskvärdt att de fordringar, som numera ställas på ett intensivt jordbruk, måtte mera fallständigt iakttagas än hvad nu i allmänhet göres. — Frih. Raab meddelade, att han vid sin egendom Sikla gjort försök med grundgräfning till ett djup af 19 tum och på den plats, der försöket gjorts, erhållit en förträfflig gröda. Tal. tillade dock att han ej heller sparat gödnpingsämnen. Professor Bergstrand lemnade upplysniog om orsaken dertill att skörden mera sällan misslyckas å en åker brukad i tveskifte, än å den jord, som blifvit indelad till cirkulation. Sedan tal. vidare erinrat om vådan af att företaga djupplöjning, såvida ej tillgång till gödningsämnen funnes, hvilka han dock trodde att en omtänksam jordbrukare nästan öfveralit kunde anskaffa sig, slutade han sitt anförande med att formulera ungefär följande svar: Erfarenheten har visat, att bonden nu lika väl som för 50 år sedan får goda skördar, men med begagnande af numera tillgängliga medel bör ett intensivt jordbruk införas. Den tjerde frågan: Då ett bolag bildats med benämning Mälareprovinsernas Mejeri-Aktiebolag i ändamål att uti provinserna omkring Mälaren uppköpa och till mejeriprodukter förarbeta mjölk: huru bör detta bolags verksamhet ordnas för att på bästa sätt tillgodose såväl mjölkproducenter som aktieegare i bolaget? besvarades at egaren till bärvarande mejeri, hr Liedholm, som hufvudsakligen meddelade att bolaget borde göra producenten till delegare i bolaget på det sätt, att priset på mjölken och dess alster skulle i viss mån vara beroende af det sätt, på hvilket den ? ÅA A

7 juli 1870, sida 3

Thumbnail