De orleanska prinsarnes petition. (Korrespondens till Aftonbladet.) Paris den 26 Juni. Under det att alla menniskor beredde sj; att med uppmärksamma ögon och öron följ: de förhandlingar rörande valet af mairer hvilka just nu pagå i lagstiftande kåren, vände: plötsligt de politiska bretsarnes intresse bor dorifrån, Prinsarne af familjen Örleans, endast mer undantag af hertigen af Nemours, hade i er skrifvelse till medlemmarne af lagstiftande kåren framställt sin begäran att man skulle bevilja der, rättighet att såsom franska medborgare återvända till Frankrike och alltså upphäfva det af 1848 års republik mot dem utfärdade förvisvingsdekretet. Redan för någon tid sedan hade en kejserligt sinnad deputerad, bonapartismens enfan! terrible,, den åldrige marquis de Pire, mec öfversvallande filantropi inlemnat ett förslag samma syftning. Man hade till en börjar fäst föga vigt dervid, och likväl var det,sasom det nu visat sig, just detta förslag, som tjenat de orleanska prinsarne till utgångspunkt för deras nuvarande steg. Det kunde icke nekas — och Ollivier uttalade det öppet inom kretsen af sina förtrogne — att detta försök att få återvända til Frankrike endast skulle bereda den kejserlige regeringen bryderi, hvad beslut hon än fattade i anledning af priosarnes förslag. Afvisade regeringen, menade Ollvier, helt enkelt för slaget, skulle alla menniskor ropa på kejsardömets hjertlöshet och otacksamhet, emedar Louis Philippe fordom utöfvat så mycken nåd mot deg nivarande kejsaren. Men afslog man ej, så måste man på förhand göra sig beredd att få se prinsarne i Frankrike med eller mot sin vilja bli medelpunkten för er agitation, hvilken det i dan harrskande dy. nastiens intresse vore bäst att undvika. Frågan var således hvad man borde gör: och hvilken väg man skulle beträda för at komma ur klämman, Nu beklagade med: lemmarne af kabinettet högligen, att deick haft nog själsnärvaro att genast sätta sij emot markis de Pir6s förslag. De skulle då det insågo de nu, ha kunnat förqväfva dett: ovälkomna förslag likasom i lindan, om d tagit mod till sig att förklara, attregeringei icke hade lust att nu inlåta sig i dentia fråga I detta fall skulle prinsarnes bref från Twicken ham näppeligen ha följt deputeraden Pire förslag hack i häl, : : I St Cload måste man naturligtvis tag