nade något af det du hänsyftade på, sade fra Elders och fann intresse vid att ge ett sken af allvar åt sin mans ord, i det hon icke kunde vägra sig nöjet att ge baronen en smäktande blick, Det är aldrig värdt att vara för säkera, svarade denne och räckte fram sin arm, under hvilken han lade värdinnans små fingrar, medan han ceremoniöst förde henne tillbaka i förmaket; der böjde han sig djupt ned öfver den åter fria handen, den han sakta kysste, Nå, min heders bror, vi skola väl ännu ha oss ett glas punsch till? Skål! Det var då riktigt trefligt att jag träffade på dig. Hurn länge stannar du här i staden? En två, tre dagar.n Då slipper du inte ifrån mig med mindre än att du lofvar att komma igen i morgon afton till oss? Du glömmer att vi då äro på souper hos Denkwarts,, sade Hulda med en liten beklagande min. Nå, han skall ju ändå göra visit der. Hvad säger du Fritz, om vi enleverade dig dit med 0ss? Då de ha en bjudning, vet jag inte om det kan gå anp, baron Raben drog på orden, Jag säger att jag inte lemnat baronen med mindre,, sade fru Elders gladt, att jag varit enträgen, omedgörlig ... Med ett ord att baronen, bon grå mal grå, har måst följa med mig. Och sedan skola vi se till om inte den der aningen angående Martina Denkwart saknar all grund. Jag skall söka inspirera henne, att ni åtminstone är den rätte. Ja, min vän, Hulda lemnar dig inte ,.. har man en gång fastnat i fruntimmersgarp, är det inte så lätt att slippa derur! Det dricka vi på! Kaptenen kliogade, 2 dag ger mig på nåd och Cnådi sade bas