Aftonbladet – 2 juli 1870, sida 3

öfverläggniog öm de föreliggande frågorn: beslöts, på hemställan af hr Nyberg, att ir gen talare i de allmänna sammanträdena, för utom sektionernas sekreterare och referente skulle få behålla ordet längre än 5 minute Härefter hemställde ordföranden, om möte ville tillsätta komiterade, för att afgifv utlåtande derom, huruvida samt i den hän delsen när och hvar ett nytt arbetaremöt bör hållas. Då olika åsigter yppade sig här om, skreds till votering, hvarvid 66 röste afgåfvos för och 17 mot tillsättande af e sådan komite, bestående af 9 ledamöter, tr från hvartdera af de nordiska rikena. Fö utseende af dessa ledamöter, ajournerade si mötet på fem minuter, hvarefter tillkännagafs att för Sverige blifvit utsedda: hrr Ljungberg Krook och Gumteliis; för Norge: hrr Gam borg, Wallem och Steenberg, samt för Dan mark: hrr Rimestad, Faber och Sonne. Ordföranden tillkännagaf, att till gratisut delning bland mötets medlemmar blifvit a Fosterländska föreningen inlemnadt ett anta exemplar af tvenne skrifter, berörande del: lifränteanstalter, dels Fosterländska föreningens uppkomst och bestämmelse. Likaså had svenska nykterhetssäilskapet tilikännagifvit att dess tidskrift kunde af samtlige arbetare. föreniogar i riket erhållas. Referenten för första sektionen, hr Blom strand, redogjorde härefter för sektionens förhandlingar och meddelade den inom densamma antagna, af oss i gårdagsbladet meddelade resolutionen, hvilken blef af mötet godkänd. Andra afdelningens referent, hr Wikström från Sundsvall, redogjorde derefter för de åsigter, som inom densamma gjort sig gällande rörande ändamålsenligaste sättet att inrätta förbruksföreningar, folkbanker, tillverkningsföreningar och råämnesföreningar m. fl. I afseende å det förstnämnda slaget af dessa föreningar hade afdelningen såsom sin åsigt uttalat, att desamma äro för arbetaren nyttiga och nödvändiga, men med hänsyn till de mycket skiljaktiga åsigter och erfarenheter, som i afdelningen uttalats rörande lämpligaste sättet för deras organisation, hade afdelningen ej ansett sig vara i tillfälle föreslå något positivt svar på frigan. Under öfverläggningen hade biifvit framhållet, att i de större städerna konsumtionsföreningar i följd af den stora konkurrensen hade svårare att bära sig än i mindre. Alla hade varit ense derom, att en stor vigt ligger derpå, att dessa föreningar erhålla en skicklig styrelse, äfvensom att de ej grundas på kreditsystemet eller på handel med andra än nödvändiga varor. Det förslag ti!l resolution, som sektionen afgifvit, gillades af mötet. För sektionens förslag till resolution rörande folkbanker ha vi redan i gårdagsbladet redogjort. Sedan den nu här bliifvit af hr Wikström refererad, yrkade hr Ekdahl att mötet icke måtte lemna något förord för den na eller andra organisationen af dessa banser utan lemna hvarje ort frihet atti detta fseende sjelt besluta,. Detta förslag understöddes af hr Blomstrand, som uttalade stora arhågor för den solidariska ansvarigheten, om han för öfrigt ansåg mora existera på vapperet än i verkligheten. — Det erinrades teremot af andra talare, att meningen ej unde vara att stifta lag och att följaktli-: en intet ingrepp skedde i den frihet man gde att å hvarje ort använda den organiation man funne lämpligast, men att det leremot kunde vara af stort iatresse att få lel af den erfarenhet, som vunnits af det ystem som blifvit hos oss tillämpadt. Emelertid gjordes proposition på förslaget att man lott skulie uttala den åsigt att folkbanker oro nyttiga, och som ordföranden ansåg najoriteten hatva biträdt denna mening, så ingo de af mötets medlemmar som ej delagit i sektioneas arbeten, tack vare hrr Ekahls och Blomstrands intervention, miste om e värderika upplysningar som en öfverlägging i detta vigtiga och rent praktiska ämne ch en närmare redogörelse för sektionens örhandlingar hade kommit att medföra. Vidare biträddes den resolution, som samma fdelning fattat beträffande tillverkningsförningar, och som var af följande lydelse: Tillverkningsföreningars åstadkommande är nskligt och gagneligt för industriens höjane; särskild vigt bör dock fästas derå, att n särskild förman i dem har uteslutande ätt att fördela arbetet och att vid hans ida ställes en kassör. Äfven råämnesföreningars bildande ansågs enlighet med afdelningens åsigt, vara önskgt. Ett par medlemmar trodde sådana bäst anna åstadkommas derigenom, att flera tillerkningar slå sig tillsammans för uppköp af lvämnen. Sjette frågan har följande lydelse: Hvilet är lämpligaste sättet till åstadkommande f kapital för arbetarebostäders uppförande; ör man bemöda sig att låta sådana bostäer öfvergå till enskild egendom för arbearne; och hura böra de för sådant ändamål pprättade sällskap organiseras? ärpå hade sektionen afgifvit det svar, tt mindre arbetarebostäder böra byggas uner sådana förhållanden, att de kunna blifva rbetarnes egendom; och denna i åsigt instäme äfven mötet. På den sjunde frågan, huruvida allmänna ler särskilda pensionsanstalter för åldertigne arbetare böra inrättas, hade sektionen fgitvit ett nekande svar, i den öfvertygelen, att lifränteoch kapitalförsäkringsantalterna, sådana de förefinnas, fulit ersätta e åsyftade inrättningarne. Det sålunda afifna svaret funno hrr Ternell och Lindborg ara alltför knapphändigt och önskade, ianseende till frågans vigt, att densamma måtte fverlemnas till förberedande behandling af 0 komite. Hr Håkansson från Stockholm iotsatte sig i ett tal, som mottogs med tecen af Agillanda i ansepnda till dagg naliticka !