Aftonbladet – 30 juni 1870, sida 3

dessa sistnämnda härstammar minst en fjerdedel i första eller andra led från invandrare; I verkligheten består således blott hälften al staten Newyorks befolkning af personer, hvilkas förfäder redan för tre, fyra eller flere generationer sedan kommit öfver till Amerika. Staden Newyork har icke allenast hållit jemna steg med tillväxten af statens befolkning, utan till och med haft den mest betydande del i densamma. Under decenniet 1850 till 1860 steg staden Newyorks befolkning med mera än 50 procent (år 1850 var densamma 515,547 invånare, år 1860 deremot redan 805,658). Skulle nu (hvilket är troligt) befolkningen under perioden 1860— 1870 ha stigit i samma förhållande, så skulle Empire City år 1870 räkna icke mindre än 1,208,487 invånare. . Af synnerligt intresse är en jemförelse emellan de olika nationaliteterna inom befolkningen i de särskilda större städerna. Vid beräkningen ligger census för 1860 till grund. Baltimore hade 212,418 invånare deraf 52,497, alltså 24!2 procent, af främmande härkomst. Af dessa senare åter voro: 32,613 tyskar, 15,526 irländare, 2154 engelsmän, 147 kanadier och 524 skottar; resten af annan nationalitet. — Filadelfia: 565,529 invånare, deraf 169,439, alltså 2919:; procent, utländingar, af hvilka 95,548 voro irländare, 43,643 tyskar, 19.278 engelsmän, 3299 skottar och blott 940 kanadier etc. — Boston : 177,814 inv., med 63,791 utländ., hvaraf 45,991 irländare, 6807 kanadier, 4073 engelsmän, 3702 tyskar, 1321 skottar etc. — Cincinnati: 161,044 inv., räknade icke mindre än 73,614 utländingar, alltså 46!s procent. I den stora svinslagtningsstaden fördelade sig invandrarne som följer: 48,981 tyskar, 19,375 irländare, 3730 engelsmän, 920 skottar etc. — Chicago: 109,260 inv., med 54,624 utländ., alltså 49e procent, hvaraf 22,230 tyskar, 19,889 irländare (15,000 svenskar? år 1868), 4354 engelsmän, 1867 kanadier, 1641 skottar, etc. — S:t Louis räknade med 190,524 invånare icke mindre än 96,086 utländingar, eller 50!919 procent, hvaraf största delen voro tyskar eller 50,510; irländare funnos 29,926, engelsmän 5513, kapadier 1332, skottar 1101 etc. Herald uppgifver staden Newyorks npuvarande befolkning till 1,118,767 personer. År 1860 utgjorde den irländska befolkningen. i Newyork 2434 procent, den tyska 1434 procent. Sedandess har den tyska befolkningen stigit raskare än den irländska. Enligt Herald bo för närvarande 346,000 tyskar och 336.000 irländare i staden Newyork. Dessa 682,000 utländingar utgöra nästan 61 procent af totalbefolkningen. Engelsmän och medlemmar af andra nationaliteter uppgå på sin höjd till ett antal af 75,000 personer. En stor del af invandrarne — isynnorhet irländare och tyskar — bo i så kallade tenementhus. Endast 15 procent af den invandrade befolkningen är i sådana omständigheter, att den kan bo i beqvämt eller ibland till och med praktfullt inredda hus. I Newyork bo 550.000 individer i tenementhus. Antalet af dessa hyreskaserner? uppgick vid slutet af år 1867 till icke mindre än 18.582, af hvilka 9846 befunso sig i dåligt skick.. Nu torde antalet uppgå till 20,000. Herald anser en stor del af dessa tenementhus för ganska bristfälliga boningar och talar sedan om källarbostäderna?, I Newyork finnas icke mindre än 18,000 sådana Boningar, i hvilka inemot 127,000 menniskor hafva sin varelse,. Blott en ringa del af dessa källare förtjenar benämningenr boningar; de flesta äro unkna, foktiga, ytterst osunda hål, bebodda af tjufvar och prostituerade qvinnor af lägsta slag. Dock ha nu i senaste tid åtgärder vidtagits att låta dessa platser försvinna. Antalet af kända spelhus uppgår till 263. Men derntöfver finnas minst 600 spel-helveten, i hvilka under hvarjehanda täckmantlar spelets last dyrkas och utöfvas. Antaletoffentliga prostitutionslokaler i Newyork är enligt Herald 492, resp. 112, I dessa 492 prostitutionshus tillbringa inemot 2000 qvinliga offer sitt skamliga lif. Men antalet af de prostituerade qvinnor, som lefva på rum,, — ända ifrån den i sitt palatslikt inredda hotel boende ameriskanska cocotten till den i trasor höljda, på lastens bana af hunger och elände framdrifna f. d. symamsellen eller fabriksflickan, och hvilka såSom ?streej walker? om qvällarne göra gatorna osäkra — antalet af dessa samhällets atskumsoch olycksbarn uppgår i den amerikanska metropolen till — 50,000 individer. Det är en allmänt känd sak, att få städer I verlden kunna göra Newyork den bedröfliga utmärkelsen stridig att vara en af de osedigaste städer på jorden, Den nästan alltför uteslutande handelsriktningen hämnar sig sjelf. Der det ideala elementet i lifvet för mycket skjutes åt sidan, der verkar det uppkommande andliga tomrummet jemväl ett tomrum i det sedliga lifvet. Penningen är en väldig häfstång i lifvet — men penningen är cke allt och förmår icke heller allt. Blott stödjande sig på den, skrider det allmänva lif vet i många afseenden bakut. Menniskan efver icke blott af dollars. Hundratusen förvillade varelser, som bokstafligen med sin kropp setalt den snöda, kalla metsilen, ge oss det orgligaste, men tillika det lärorikaste exemvel härpå.