Aftonbladet – 30 juni 1870, sida 3

En blick på befolkningen i Newyork Intet land på jorden har att uppvisa en så brokig befolkning som Nordamerika. Förenta Staterna äro ett mottagningsbäcken för medlemmar af alla möjliga folk och racer. Här mötas norrmannen och kinesen, skotten eller czechern och indianen och negern; yankeen och tysken åter komma i beröring med allesammans. Fullkomligt olika nationallteter bo emedelbart bredvid och inmängda ibland hvarandra; men öfverallt saknas en inre förmedling och öfverensstämmelse. Iandra stora riken, som omfatta folk af olika härkomst och olika språk, bygga och bo dessa till större delen i geografiskt afskilda grupper, såsom t. ex. fallet är i Ryssland, Österrike, Turkiet och Frankrike. I Förenta Staterna deremot kan allt liknas vid en stor olla podrida, och åtminstone hvarje större stad är profkarta på olika nationaliteter, som sakna all sympati och frändskap med hvarandra. Det sistförflatna halfva seklet medförde en grundlig omskapning af unionens förhållanden. Förut var det engelska elementet afgjordt öfvervägande; bredvid detsamma hade dock i enskilda trakter, t. ex. Pennsylvanien, äfven det tyska elementet en viss betydelse. De celtiska irländarnes antal var blott obetydligt, men allt förändrade sig, då utvandringen från Smaragdön tog sin början, Samtidigt steg jemväl emigrationen från Tysk. land, Skandinavien och andra europeiska länder till en otrolig höjd, äfvensom negrernas och de blhndade invånarnes antal betydligt ökades. Efter guldupptäckterna vid Stilla oceanens stränder kommo härtill ytterligare kiveser. Aldrig förr har verlden skådat ett etoiskt virrvarr af detta slag ochi dessa proportioner. Nordamerika har dock rum för en vida större befolkning än sina nuvarande 36 millioner. Dess yt-innehåll har under trefjerdedels sekel ökats som följer: i Engelska qvädratmil År 1783 var detsamma...................s.on 875,615. 1803 inköptes Louisiana af Frankrike 930,928. 1821 inköptes Florida af Spanien... 59260 1845 Texas . 2 25500. 1846 Oregon. 250,425, 1850 Kalifor 649,762. 1854 Arizona . : -27,500. 1867 Alaska.... 577.390, 35 . (Vid dessa siffror bör iokttagas, att de gälla för hela de områden, som på en gång annekterats eller förvärfvats, Indelningen i stater och territorier medför andra arealer. Alaskas yt-innehåll torde icke vara särdeles noga uppmätt.) Ett moment af högsta vigt för de nordamerikanska förhållandena är den proportion, i hvilken dov ursprungliga engelska befolkgingen står till det ofantliga antalet invandrade nationaliteter, Newyork Herald meddelade för någon tid sedan uvder rubrik En blick på Newyorks befolkniog en läsvärd artikel, hvarur vi låna följande notiser. Till en början visar bladet, i hvilket förhållande states Newyorks befolkning stigit seåan år 1790, alltså sedan den första folkräkningen. i N Tillväxt sedan sista Är. Statens befolkning räkningen. Procent. 340,120. —— 586,756. 72,51. 959,019. 63,44. 1,372,812. 4314. 1,918,608, 39.75. 2,428,921. 26,59. 3,097,393. 27,52. 3,880,735. 20,25; Anmärkningsvärdt är att tillväxten för hvarje årtionde nedgått i procenttal. Hufvudsakliga orsaken till denna företeelse torde vara staden Newyorks öfverbefolkning. Den amerikanska tidningen fortfar vidare som följer: Folkräkningen af år 1870 torde åter ha att uppvisa en stegring af 20 procent, så att invånareantalet i staten torde komma att uppgå till 4,656,882. Deraf skola 1,800,000 vara invandrare eller deras afkomliogar, af hvilka 650,000 äro irländare, 550,000 tyskar, 120,000 engelsmän, skottar och invandrare från Wales; resten fördelar sig på andra na: tioner. Sålanda skulle två femtedelar af Neyyorks befolkning vara invandrare eller deras afkomlingar och tre femtedelar, 2,256,000; Destå af infödingar, Men till och med af