Aftonbladet – 30 juni 1870, sida 3

Skördeutsigterna i England. Rörande detta ämne, som för ögonblicket har ett så stort intresse för den kommersiella verlden, skrifves i senast bitkomna nummer af Economist, under den 25 dennes: Måhända bafva vi i år, här i landet, baft en större förkänsla af torkår, än fallet varit så långt man kan minnas tillbaka. Från Januari till Juni bar hälften mindre regn fallit än vanligt och följderna häraf äro i några fall ganska allvarsamma. Men det är en torka af en helt annan art än den vi äro vanda att erfara. Under vintern och våren, ehuru det var mycken brist på fuktighet, var väderleken kall med föga afdunstning. I Mars och April tycktes vegetationen vara i stillastående. Allting var efter sin tid, men vårsäden och skidfrukterna kommo väl i jorden och grodde regelmässigt. Hveteplantan, synnerligen på lätt jord och på blottställda platser, led af de många och plötsliga förändringarne från frost till tö, under vintern, och i April och första delen af Msj visade sig ganska ogynnsamma förebud. Att det icke skulle kunna blifva någon hvad man kallar rik hveteskörd kunde med temlig visshet antagas, ty plantan hade icke uppkommit så ymnigt att någon sådan kunde väntas, och på mager sandig jord var en stor del alldeles utgången. Plantan dref icke rotskott såsom den vanligen gör efter en ombytlig vinter, och en mager planta hörde mera till regeln än undantagen, Men sedan slutet af April och särdeles under de tvenno sista veckorna i Maj samt de tvenne första i Juni skedde en förbättring i utsigterna för hveteskörden (i jemförelse med hvad man väntat), som var anska stor. Ehuru plantan icke iallmänhet upps ommit ymnigt eller är hvad man kallar synnerligen kraftig och strået för det mesta kort, så är den dock rak och liflig med sund färg, samt axen fylliga ock jemna. Blomningen har redan börjat och utom på mager och mycket illa skött jord, blifver utan tvifvel afkastningen i förhållande till strået särdeles god, äfven om vi icke skulle få mycket regn. Meå tillräckligt regn deremot torde man kunna vänta full medelskörd. Näst efter hvetet synes bafren hafva lidit minst af den torra väderleken och ehuru strået är kort, framkomm axen med löfte om en god afkastning. Ep våt Juli vore af mera värde för hafren än för nvetet, ty sådden är tät och väl uppkommen och en passåpde qvantitet regn skulle gifva längd åt strået och åt axen fyllighet och kraft. Kornet är måhända i större fara än de andra sädesslagen. Undantagandes på stark, fet och i allo välskött jord, av sträet kort, ehuru det icke är brist på plantor, och axen utvecklas. hastigt; Utan tvitvel det Högländta atöllen, der Kortet Ondöt är MEG